Nej, inte alls.

Det svarar Linde i en intervju med TT när hon får frågan om hon någon gång funderat på att lämna sin post, som en följd av den position hon hade under regeringens hantering av IT-skandalen. Hon var till i slutet av maj 2016 statssekreterare hos inrikesminister Anders Ygeman, och då också ansvarig för krishantering i regeringskansliet. Linde var den, av de högst uppsatta nyckelpersonerna i regeringskansliet, som först fick vetskap om säkerhetsriskerna på Transportstyrelsen.

I september 2015 fick hon veta att Säpo var, som hon själv beskrivit det, "mycket oroliga" över vad som skedde på Transportstyrelsen och att det fanns "väldigt allvarliga" indikationer på att skyddade identiteter löpte risk att röjas på grund av Transportstyrelsens outsourcing av driften av körkortsregistret till utlandet. Säpo hade därför inlett en tillsyn.

Visste inte

Men det fanns inga skäl att föra informationen vidare till ministern då, hävdar hon.

Då visste man inte vad som hade hänt utan bara vad som skulle kunna hända, säger Linde.

I en intervju med TT i augusti sade Ann Linde att hon själv i november 2015 informerades om att Säpo hade kommit fram till att outsourcingen borde avbrytas. Men det menar hon var en missuppfattning. Det hon avsåg att säga var att tjänstemän på hennes dåvarande departement, justitiedepartementet, då fick veta det.

Hon själv, hävdar hon, fick inte vetskap om just det förrän i januari 2016 och det var också då hon berättade om läget för chefen, inrikesminister Anders Ygeman (S).

Riksdagens konstitutionsutskott frågar i sin pågående granskning regeringskansliet bland annat hur det kunde komma sig att Ygeman inte kände till säkerhetshotet förrän tidigt 2016.

Min bedömning var att frågan om tillsynen av Transportstyrelsen kunde hanteras i fullt förtroende mellan Säpo och våra tjänstepersoner på departementet, och den information som kontinuerligt kom till dem, säger Linde.

Sekretess hinder

Hon säger att det inte fanns någon anledning att gå utanför ordinarie rutiner, eller aktivera någon krishantering utanför det vanliga.

Det var så pass få departement inblandade och här måste man också tänka på att det var extremt nödvändigt med stor sekretess. För det som Försvarsmakten och Säpo skulle se till var att det inte fanns några läckor, säger Linde.

På frågan om tjänstemännen som i november 2015 fick veta att Säpo ville avbryta outsourcingen borde ha fört det vidare till henne säger hon att det spelar mindre roll.

Det får vi se när vi går igenom det här, vilka lärdomar man ska dra. Ska man ha tätare kontakt och ska man ha mer information? Sådant kan alltid förbättras, säger Linde.

Hon hävdar att det hittills inte har framkommit att någon skada har skett, saker har hanterats på ett sätt så att det har kunnat undvikas. Hon nekar också till att regeringen velat mörka vad som hänt.

Men det är så mycket sekretess, man kan inte alltid säga vilka som var med på möten, till exempel vilka som får information av Säpo, säger Ann Linde.

Så måste det vara, hävdar hon, personer ska inte kunna utsättas för påverkan. Hon tycker att det glöms bort av en del journalister och politiker.