Oenigt om almarna går att rädda

Efter 13 års kamp för att rädda almarna på Gotland, bedömer Naturvårdsverket att arbetet är utsiktslös på lång sikt utifrån nuvarande data. Skogsstyrelsen är övertygad om att insatserna inte varit förgäves men utan mer pengar går det inte att rädda almbeståndet.

Den här almen har torkat ut och dött efter att den angripits av almsjuka.

Den här almen har torkat ut och dött efter att den angripits av almsjuka.

Foto: Åsa Sveds

Gotland2019-11-13 07:30

Karin Wågström är skogskonsulent på Skogsstyrelsen och en av de pådrivande i arbetet med att rädda almarna och har varit med från början.

– Det finns goda förutsättningar att kontrollera almsjukan och vi ska kunna ha ett livskraftigt bestånd av alm, säger hon.

Det uppskattas att det finns drygt en miljon almar på Gotland. Sedan 2006 har Skogsstyrelsen avverkar ca 35 000 träd som har almsjuka.

– Efter 13 år har vi ändå mer än 90 procent av almarna kvar. Det skulle vi inte haft utan bekämpning.

På Öland upptäckes almsjuka samma tid och där genomfördes aldrig någon bekämpning. Större delen av almpopulationen är drabbad där.

Naturvårdsverket har analyserat det dataunderlag som Skogsstyrelsen lämnat och dragit en annan slutsats.

– På lång sikt kommer almarna att försvinna, säger Maano Aunapuu, enhetschef på Naturvårdsverket.

– En av oss har fel.

Han anser att de dataunderlag som finns ger en för stor osäkerhet och är svårt att tolka.

– Vi vet inte hur många almar det finns och hur många som drabbas. Det ger för många tolkningsmöjligheter. Vår nuvarande analys är att åtgärderna inte hjälper. De leder inte till framgång.

Om almarna dör innebär det att även andra arter som lever i symbios med almarna, försvinner.

– Även om vi lägger resurser på att bekämpa almsjukan så leder det till att arterna försvinner på sikt ändå, säger Maano Aunapuu.

Naturvårdsverket bidrar med pengar till länsstyrelsen nästa år för att ta fram mer fakta om hur många friska och sjuka almar som finns för att fördjupa kunskaperna. Det pågår också en dialog om Naturvårdsverket ska bidra med pengar även nästa år för bekämpning av almsjuka.

Första larmet om almsjuka kom 2005 från Vallstena. Redan året efter inleddes arbetet med att ta ner angripna almar och bränna dessa.

– Vi har sökt pengar varje år för bekämpningen, berättar Karin Wågström som tycker att det vore bättre om man fått arbeta mera långsiktigt och ha en budget som sträcker sig över flera år.

Almarna drabbas av en svampsjukdom som innebär att tillförseln av näring och vatten stryps.  Det är främst almsplintborren som sprider svampen men även genom rötter och verktyg. Trädet flaggar med gula blad på en grenarna och så sprider det sig till hela växten som dör av uttorkning.

Karin Wågström är skogskonsulent och har jobbat med att rädda almarna sedan 2006. Hon har hopp om almarnas framtid.
Karin Wågström är skogskonsulent och har jobbat med att rädda almarna sedan 2006. Hon har hopp om almarnas framtid.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!