Â
GA:s artikelserie âEn sĂ€rskild hĂ€ndelseâ har handlat om hur stĂ€mningar piskades upp och hur hĂ€ndelseutvecklingen accelererade efter den oktobermorgon för tre Ă„r sedan dĂ„ en kvinna kom in pĂ„ polisstationen i Visby och berĂ€ttade att hon hade blivit vĂ„ldtagen.
I ett första skede riktades vreden mot personer som rÄkade ha kopplingar till villan dÀr vÄldtÀkten skulle ha Àgt rum och rÀttsvÀsendet.
Polisen blev ansatt och enskilda poliser och deras familjer hotades. Ytterligare en grĂ€ns passerades nĂ€r tvĂ„ sympatisörer till Nordiska motstĂ„ndsrörelsen markerade att de visste var de bĂ„da gotlĂ€ndska Ă„klagarna Mats och Susanne Wihlborg bodde. Vid ett nattligt intrĂ„ng pĂ„ familjens tomt virade de in Ă„klagarparets bilar med plastband mĂ€rkta âNordfrontâ.
Mats och Susanne Wihlborg har aldrig varit med om nÄgot liknande.
â Man blir mer exponerad pĂ„ en liten ort, men vi har varit hĂ€r i 25 Ă„r och det har gĂ„tt lugnt och stĂ€dat till, sĂ€ger Mats.
Mats Wihlborg hoppade av fallet med gruppvÄldtÀkten, NMR-sympatisörerna dömdes för intrÄnget och de bÄda Äklagarna har kunnat lÀgga det som hÀnde bakom sig, men de konstaterar samtidigt att hot mot rÀttsvÀsendets företrÀdare Àr en attack mot samhÀllet.
â En rĂ€ttsstat kan inte upprĂ€tthĂ„llas om man inte har ett fungerande rĂ€ttssystem, sĂ€ger Susanne Wihlborg och fortsĂ€tter:
â Hot Ă€r alltid oacceptabelt, men det Ă€r otroligt viktigt att man inte blir hotad och rĂ€dd i sin yrkesroll.
Susanne beskriver nazisternas intrĂ„ng pĂ„ tomten som ett âwake up callâ:
â Innan dess hade vi aldrig förestĂ€llt oss att det kunde hĂ€nda nĂ„got. Vi var helt oförberedda. I dag skulle vi tĂ€nka annorlunda. Om det kommer in nya Ă€renden som ser ut att kunna trigga igĂ„ng nĂ„got diskuterar vi om det Ă€r lĂ€mpligt att lĂ€gga det pĂ„ oss lokalt.
â Det intressanta Ă€r att det kunde spĂ„ra ur sĂ„ fullstĂ€ndigt och vad som var anledningen till det, sĂ€ger Mats Wihlborg.
Nazistaktionerna pÄ Gotland denna höst blev gotlÀnningarnas första möte med Nordiska motstÄndsrörelsen. Deras entré gjorde att fler klev in i debatten, bland annat VÀnsterpartiet och Feministiskt initiativ som arrangerade en demonstration.
Den debatt som uppstod ledde, i sin tur, till att hatet kunde sprinklas över betydligt vidare kretsar. Bland de som nu blev mÄltavlor fanns debattörer, politiker, journalister och arrangörerna till demonstrationen.
Trots att tre Är har gÄtt vill nÄgra av de som utsattes fortfarande inte prata om det som hÀnde. En tycker att hÀndelserna fortfarande kÀnns som ett öppet sÄr, en annan vill ligga lÄgt med tanke pÄ att NMR fortfarande Àr aktiva.
NĂ„gra av de fritidspolitiker som rĂ„kade illa ut har lĂ€mnat sina uppdrag. Sverigedemokraten Kaj Lundmark Ă€r en av dem. NĂ€r han öppet tog avstĂ„nd frĂ„n âMedborgargarde Gotlandâ blev han sĂ„ hĂ„rt attackerad att han bestĂ€mde sig för att hoppa av politiken.
DÄvarande regionrÄdet Saga Carlgren (V) var en av dem som talade pÄ demonstrationen mot rasism. Hon blev hÄrt ÄtgÄngen pÄ nÀtet. NÀr hon ocksÄ fick hot till sin Region Gotland-mejl gjorde hon en polisanmÀlan.
Saga ser en tydlig strategi frÄn dem som gav sig pÄ henne:
â De siktar in sig pĂ„ specifika personer och det gör att de vĂ€ldigt fort kommer nĂ€ra inpĂ„ livet. Jag tror absolut att det Ă€r medvetet. De vill skrĂ€mmas och fĂ„ mĂ€nniskor att kĂ€nna sig ensamma, sĂ€ger Saga Carlgren och berĂ€ttar att VĂ€nsterpartiet efter hĂ€ndelserna Ă€ndrat sina rutiner och i dag lĂ„ter olika personer fronta nĂ€r NMR Ă€r inblandade.
GotlÀndska medier anklagades i ett tidigt skede för att mörka i sin rapportering, eftersom man inte berÀttade varifrÄn de misstÀnkta kom.
Det fanns flera skÀl till det, förklarar Eva Buskas, nyhetschef pÄ Gotlands Allehanda: Det handlar bÄde om pressetiska regler och om att det inte fanns nÄgra uppgifter om mÀnnens etnicitet.
NĂ€r GA, GT och Helagotland.se sedan gjorde en sampublicering om fallet trappades reaktionerna upp. Den gotlĂ€ndska mediekĂ„ren beskrevs som âhycklande krĂ€kâ. Journalister hĂ€ngdes ut pĂ„ nĂ€tet. Flera hot polisanmĂ€ldes.
â Vi fick reaktioner i en omfattning som jag inte har varit med om tidigare, sĂ€ger Eva Buskas.
MÄnga var upprörda, men vilka var avsÀndarna till de hatiska meddelandena?
Eva Buskas har sparat alla mejl och i efterhand ser hon att nÀstan ingen avsÀndare bodde pÄ Gotland. De verkade inte heller sjÀlva ha lÀst de artiklar som de kritiserade.
I efterhand har det ocksÄ framkommit att Ätminstone delar av folkstormen mot Gotlands Media var organiserad:
Erik Fransson, chefredaktör för Gotlands Folkblad vid Gotlands Tidningar, hamnade i skottlinjen nĂ€r han skrev att ânazister tĂ„gar pĂ„ Visbys gatorâ.
â DĂ„ small det till pĂ„ mitt Facebookkonto. Det kom inga hot, men massor av hat pĂ„ den. Jag blev jĂ€tterĂ€dd, för dĂ„ fanns ju nazisterna hĂ€r pĂ„ Gotland.
Den hĂ€r hösten gjorde journalisten Mathias StĂ„hle pĂ„ Eskilstunakuriren ett stort reportage om Granskning Sverige. Reportaget fick namnet âTrollfabrikenâ och blev mycket omtalat.
Granskning Sverige var ett nÀtverk som publicerade klipp pÄ nÀtet med telefonintervjuer av politiker, opinionsbildare och journalister. Klipp som ofta vÀckte upprörda reaktioner frÄn meningsmotstÄndare.
Mathias StÄhle lyckades infiltrera nÀtverket med hjÀlp av en fejkprofil som gav sken av att höra hemma i den nazistiska sfÀren. Han vÀrvades som uppringare för Granskning Sverige och fick pÄ sÄ sÀtt inblick i nÀtverkets metoder: Uppringarna försÄgs med manus och uppmanades att ljuga om bÄde sin identitet och syftet med samtalet. De fick ocksÄ instruktioner om hur inspelningarna skulle förvanskas sÄ att de blev mer underhÄllande.
I sitt reportage kunde Mathias StĂ„hle visa att det inte var slumpmĂ€ssiga busringningar som gjordes av Granskning Sverige. Han beskriver dem i stĂ€llet som âen av landets mest vĂ€lorganiserade propagandacentraler för högerpopulistisk frĂ€mlingsfientlighet och rent rashatâ.
Reportaget visade ocksĂ„ att turbulensen pĂ„ Gotland kom att anvĂ€ndes i denna propagandaproduktion: Ett av de allra första uppdragen för Mathias StĂ„hles fejkidentitet blev nĂ€mligen att ringa ett samtal till Gotland â till Erik Fransson.
Att det som hÀnde under hösten 2016 inte enbart var ett uttryck för en folklig vrede Àr en bild som delas av polisen.
â ÂJag har aldrig varit med om en sĂ„ massiv pĂ„verkansoperation pĂ„ nĂ€tet, sĂ€ger Torbjörn Nilsson som Ă€r lokalpolisomrĂ„deschef pĂ„ Gotland.
Han talar om pÄverkansoperation och inte om en debatt, för han Àr av den bestÀmda uppfattningen att det fanns starka krafter bakom kulisserna och piskade upp stÀmningarna.
â Alldeles uppenbart fanns det en vilja att skapa en opinion mot flyktingar, en vilja att ifrĂ„gasĂ€tta trovĂ€rdigheten hos myndigheterna och en vilja att skapa instabilitet. Vi vet ju att det finns krafter som jobbar pĂ„ det sĂ€ttet mot andra lĂ€nder. Vem avsĂ€ndaren var fĂ„r andra gissa. Jag tĂ€nker inte spekulera i det, sĂ€ger Torbjörn Nilsson.
Den misstÀnkta vÄldtÀkten blev omskriven i internationell press. EngelsksprÄkiga RT, som Àr en statligt Àgd rysk nyhetssajt, var först ut. Sputnik News, som ocksÄ Àgs av ryska staten, hÀngde pÄ, tillsammans med högerextrema sajter som Breitbart och brittiska tabloider.
Torbjörn Nilsson mÀrkte dessutom att det fanns pÄhittade identiteter som gav sig in i debatten:
â Majbritt Karlsson, 62, frĂ„n Byxelkrok som hade skaffat Facebook tvĂ„ dagar tidigare och som varken hade nĂ„gra vĂ€nner eller hade gjort nĂ„gra tidigare inlĂ€gg â hon fanns förstĂ„s inte, sĂ€ger han.
Torbjörn Nilsson tror att sÄdana pÄhittade aktörer kan ha bidragit till att stÀmningen pÄ Gotland piskades upp. Tre Är efter den sÀrskilda hÀndelsen pÄ Gotland Àr han fortfarande skakad över att sÄ mÄnga kunde bli sÄ arga med ett sÄ magert faktaunderlag:
â Det skrĂ€mmer mig fortfarande hur mĂ€nniskor helt oreflekterat kan dras med, dela vidare saker pĂ„ nĂ€tet och sprida hat.
