När staten DDR kollapsade blev det inte mycket kvar av den.
Med ett undantag - den hemliga polisens arkiv med 111 000 hyllmeter handlingar och 35,4 miljoner registerkort. Hittills har bara hälften arbetats igenom. I det stora arkivet i Berlin-Lichtenberg har även ett skåp med magnetband överlevt. På dessa band har Stasi lagrat information som levererats från agenter i hela världen. Visby är ett sökbegrepp som ger napp. Stasi hade verkligen ett intresse för Gotland.
Tyska Demokratiska Republiken (DDR) var med sina 17 miljoner invånare ett litet land. För att landet skulle klara sitt näringsliv och den militära organisationen, var det nödvändigt med en effektiv spionorganisation för att komma över viktiga patent, aktuell politisk information och militär know-how.
Därför utvecklades ett särskilt Säkerhetsministerium, Ministerium für Staatssicherheit (MfS), Stasi, med 91 015 heltidsanställda medarbetare och 189 000 inofficiella medarbetare (IM) som övervakade utvecklingen i DDR. En speciell organisation för utlandsspionaget, HVA, opererade över hela världen. Och vid två tillfällen stod Visby i fokus för Stasi.
Olja i Östersjön
Första gången Visby uppmärksammades var i december 1969. Anledningen var en konferens kring frågor om oljeutsläpp i Östersjön. Polen, Sovjet och Östtyskland sände sina viceministrar till Visby medan Västtyskland endast skickade en expertdelegation.
Detta kan tyckas vara av marginell betydelse, men under kalla kriget var det en politisk fråga. Västtyskland vägrade erkänna DDR och försökte undvika allt som kunde se ut som ett erkännande. DDR å sin sida kämpade ständigt för diplomatiskt erkännande och var angeläget att sluta en officiell överenskommelse mellan regeringarna.
Visby viktig i dragkamp
Konferensen utmynnade i en överenskommelse, som faktiskt innebar att alla stater, utom Västtyskland, erkände DDR. Detta ledde till att de västtyska representanterna lämnade Visbykonferensen!
Visby blev viktigt i dragkampen mellan öst och väst - vid en politiskt högst känslig tidpunkt. Willy Brandt var västtysk utrikesminister. Konferensen ägde rum tre veckor före valet till förbundsdagen och prognosen för socialdemokraterna var goda.
Willy Brandt ville vinna valet och bli förbundskansler. Skulle han redan i Visby visa vägen för en ny östpolitik?
DDR var självklart intresserat av att få veta varför västtyskarna hade lämnat konferensen. Just för sådana uppdrag hade DDR en agent i västtyska utrikesdepartementet med täcknamnet "Adler" som hade spionerat för DDR i tjugo år. "Adler" hörde till DDR:s verkliga toppspioner. Bakom täcknamnet dolde sig juristen Ludwig Pauli, som efter murens fall 1992, dömdes som spion.
Diplomatiskt nederlag
I det östtyska utlandsspionagets dokumentation finns hans första rapport från den 20 december 1969 om konferensen i Visby och om förberedelserna. En andra rapport registrerades den 6 januari där "Adler" rapporterar om den västtyska delegationens inställning till konferensen.
Slutet på konferensen blev ett diplomatiskt nederlag för Västtyskland eftersom en regeringsdelegation från DDR deltog som likaberättigad stat i en internationell konferens med Finland och övriga Östersjöstater. Genom att inte underteckna protokollet hamnade Västtyskland och inte DDR i isolering.
"Kärnfysiker häktad"
Den 14 juni 1985 fanns en artikel på förstasidan i Gotlands Allehanda: "Kärnfysiker häktad på grund av spionage". Vad hade hänt? En av "DDR:s mest berömda forskare" skulle delta i en konferens i Visby den 9-15 juni 1985. Över 300 vetenskapsmän var där, bara en saknades - östtysken Stefan Frauendorf.
Han var fysiker vid Zentralinstitut für Kernforschung i Rossendorf och hade i åratal arbetat vetenskapligt i Sverige, Danmark och Finland och på så vis blivit berömd utanför DDR. Men den 29 november 1984 häktades han i all tysthet i DDR för spionage. Stasi meddelade att Frauendorf, med Stasis täcknamn Hydra, hade värvats 1979 till den västtyska underrättelsetjänsten Bundesnachrichtendienst, BND.
Stefan Frauendorf var inbjuden att tala på Visbykonferensen. När konferensen ägde rum var Stasi informerad genom "Hauptabteilung XVIII - och vidarebefordrade kunskapen till Zentralinsstitut für Kernphysik i Rossendorf i Sachsen. Det här ämnet var viktigt i DDR och Stasi sammanställde en rapport den 25 juni 1985. Rapporten handlade om Frauendorf och konferensen, som man menade var en "kampanj" mot DDR. Den brittiske forskaren John F. Sharpey-Schafer tillägnade Frauendorf sitt föredrag och berättade att Frauendorf hade häktats. "Jag är helt övertygad om att Frauendorf är oskyldig" sade Sharpey-Schafer, vilket också Gotlands Allehanda berättade om.
Särskilt upprörd var Stasi över att Sharpey-Shafer hade föreslagit Frauendorf som Nobelpristagare. Men Sharpey-Shafer var inte ensam, dagen därpå ställde svenska och danska kollegor upp på samma linje. I Visby fanns det väggtavlor som berättade om Frauendorfs arrestering och det fanns namnlistor som krävde hans frisläppande. Hälften av forskarna skrev på dessa listor. När föredragen trycktes tillägnades konferensbandet Frauendorf.
I Visby hade alltså vetenskapsmännen betygat sin solidaritet med sin fängslade kollega. Fyra år senare föll muren och Stefan Frauendorf är idag professor. I Visby borrades ett litet hål i muren.
Stasi hade ingen agent på Gotland. Men Visby spelade ändå en roll för Stasi under kalla kriget. Vilket värde Visby hade på underrättelsetjänstens schackbräde får man först veta när alla Stasiakter i Berlin är öppnade och utvärderade. Dit är det ännu lång väg.