Enligt Gotlands kommuns egna beräkningar finns det cirka 7 000 företag på Gotland.
Den absoluta majoriteten av dessa, runt 5 000, är enmansföretag, och många av övriga har bara några få anställda.
Enligt Tillväxt Gotlands målsättning vid grundandet skulle 500 företag och organisationer bli medlemmar. I nuläget är man ännu inte uppe i 200, utan ligger stadigt på 191.

Mycket att välja på
Nätverken som lockar företag är många, men Tillväxt Gotlands verksamhetsledare Tiina Mykkänen förblir optimistisk.
- Glädjande är ändå att vi når ut till betydligt fler än dem som är medlemmar. Men det finns många föreningar som man som småföretagare anser att det är viktigt att vara medlem i, och det är inte alltid resurserna finns att vara med i allihop, resonerar Tiina Mykkänen.
- Men hur vi ska bli fler är en svår nöt att knäcka.
Gotlands kommun listar själv på sin hemsida en rad organisationer och nätverk med olika former av näringslivsstödjande funktion, bland annat kommundrivna Regionala utvecklingsenheten (RUE) och Regionalt partnerskap på Gotland, samt Gotlands Turistförening, Gotland Interactive Park och Ung Företagsamhet Gotland, alla med ekonomiskt stöd från Gotlands kommun.

"Kommunen leder"
På Gotlands kommuns näringslivsenhet RUE jobbar Calle Löwenberg. Han medger att hans avdelning faktiskt har liknande uppgifter som Tillväxt Gotland, men ser ingen risk för "dubbelarbete" trots många nätverk och personer med huvudsakligen samma mål.
- I grunden är det kommunen som leder arbetet och tar fram strategier för hur tillväxtarbetet ska utformas. Tillväxt Gotland har andra, mer operativa uppgifter, menar han.
Så företagen har onekligen nätverk att välja bland.

"Vi klarar oss bra"
Ett av de företag som valt att inte gå med i Tillväxt Gotland, utan ett annat nätverk, är Sweprod, som i våras införlivade nedlagda Danielsons verksamhet i sin egen och därmed blev en hyfsat stor arbetsgivare på ön.
- Vi är inte med i Tillväxt Gotland. Det som avverkas där anser vi att vi klarar lika bra på egen hand. Vi är med i TRC (Tekniskt Resurs-Centrum), och det räcker, konstaterar Ulf Andersson, delägare i Sweprod.
- Vi ser ingen anledning att gå med i Tillväxt Gotland, inte i nuläget i alla fall.

"Ett inaktivt val"
Kristian Eriksson på det gotländska företaget Gad resonerar likadant, men har inte medvetet valt bort Tillväxt Gotland.
- Det är snarare ett inaktivt val från vår sida. Vi har haft mycket annat att tänka på och det har inte blivit av, menar han.
Gad, som tillverkar möbler med bland annat kalksten och skinn från Gotland, har bra kontakter med andra företag i sten- och skinnbranschen, förklarar Kristian Eriksson, men menar att man inte har så stort utbyte av andra gotländska företag eftersom man har sina flesta kunder på fastlandet.
- Vi ligger lite utanför det spåret, de gotländska företagen, eftersom vi verkar utanför Gotland. Det finns inte många exportföretag som oss på ön. Och vi har redan bra nätverk.

Omvänd skeptiker
En som inför bildandet av Tillväxt Gotland för två år sedan var skeptisk till hela projektet, var Johnny Rönnfjord, regionchef för näringslivsorganisationen Företagarna på Gotland.
- Jag var rädd, då, för att goda intentioner ändå skulle krångla till bilden. Är det en kommunal angelägenhet eller en näringslivsangelägenhet? frågar sig Johnny Rönnfjord, som trots farhågorna i Tillväxt Gotlands inledningsskede, ändå tycker att projektet blivit lyckat.
- Jag tycker att Tillväxt Gotland har tagit en tydlig plats, men som blivit mer kommunal än vad de flesta hade intentioner till. Men de gör ett bra jobb och jag tror att det har fått önskad effekt, säger Johnny Rönnfjord.