- Vi vet att grundvattnet väster om Södervägs brädgård är förorenat av kreosot. Vi vet att det är förorenat upp till 400 meter från anläggningen, men vi har inte undersökt längre bort än så, säger Mattias Vejlens, samordnare på länsstyrelsens avdelning för förorenade områden.
- Vi vet också att grundvattnet rör sig år väst-sydväst. Vintertid pressar det på åt det hållet.

Brunn från 1930-talet
Kreosot användes för impregnering av trä och innehåller en mängd kemikalier.
En del är fettlösliga och kan lagras i kroppen och ge cancer.
Andra, som fenoler, är vattenlösliga och kan vara toxiska, det vill säga omedelbart giftiga.
- Jag kan inte svara på om det som finns i grundvattnet här är akut toxiskt. Men skulle det röra sig om kreosot så skulle det vara väldigt allvarligt, för då är det väldigt höga halter, säger Mattias Vejlens.
Cirka en och en halv kilometer åt just sydväst från den före detta impregneringsanläggningen - och bara en dryg kilometer från de säkert konstaterade förekomsterna av kreosot - står Jonas Kysinger i sin tomma beteshage.
Det var här som ett tiotal av hans högdräktiga kvigor dog av förgiftning i juni.
De drack av grundvattnet från en brunn som Jonas Kysingers farfar borrade på 1930.
Men Jonas Kysinger vill inte spekulera i om kvigorna dog av gifter från den gamla brädgården.
- Jag vet bara att något är fel här, men nu är det andra som jobbar med att ta reda på vad det är, säger han.

Vanliga orsaker uteslutna
Det var i början av juni som det började.
- Det var en kviga som blev stapplig och uttorkad. Och efter några dagar dog hon, berättar Jonas Kysinger.
- Vi fick inte symptomen att stämma med någonting. Och veterinärerna förstod inte vad det var. Det var ingen behandling som hjälpte.
Fler kvigor blev sjuka och dog.
- Vi tog vanliga vattenprover som inte visade något särskilt. Vi letade efter giftiga växter men hittade ingenting.
- De dog en efter en, ett tiotal högdräktiga kvigor.
- Efter några veckor flyttade vi resten av kvigorna. Det var några som redan hade fått symptom, men det avstannade hos dem. Det var ungefär trettio kvigor från början; en tredjedel dog, en tredjedel var påverkade och en tredjedel klarade sig helt, säger Jonas Kysinger.
I torsdags togs de senaste vattenproverna från den över sjuttioåriga brunnen.
- Han som tog proverna verkade väldigt kunnig, det kändes som att han visste vad han letade efter.
Veterinärer har också tagit prover från både döda och levande djur.
- Vi har sett att de döda djuren har både lever- och njurskador. De är förgiftade, berättar distriktsveterinär Annika Melin
- Vi har också genom blodprov konstaterat att en del djur som är påverkade har leverskador.
- Vi har uteslutit de vanligaste förgiftningsorsakerna - bly, idegran, ormbunkar - och nu undersöker vi det här brett och förutsättningslöst, säger Annika Melin.

Kommunen ointresserad
Jonas Kysinger har också varit i kontakt med kommunen.
- Jag pratade med miljö- och hälsoskyddskontoret. Men de var inte intresserade av det här, berättar han.
Miljöstrateg Claudia Castillo bekräftar det Jonas Kysinger säger.
- Vi har haft ett samtal med lantbrukaren. Men vi jobbar inte med djur längre och i nuläget har vi inget ärende som rör det här.
- Däremot har vi pratat med veterinären och bett att få titta på analysresultaten av vattenproverna, säger Claudia Castillo.

Människor i farozonen
Jonas Kysinger sörjer naturligtvis de döda kvigorna, och det kan dessutom bli en ekonomisk smäll i slutet.
- Men det värsta är att det också kan vara människor som drabbas. Vi vet inte vart de här ämnena tar vägen.
- Kan de knocka tio sexhundrakilos nöt, hur skulle de då kunna slå mot en människa? säger Jonas Kysinger.