Leading ladies i Almedalen
Tre politiska superproffs samt en näringsminister drog många åhörare i går till landshövdingens trädgård. De vill att FN:s klimatavtal i Köpenhamn i höst blir rättvist. De fattiga länderna drabbas värst fast deras utsläpp är de minsta, sade de.
Intresset för klimatavtalet var stort. Här låter debattledaren Annika Dopping publiken rösta ja eller nej.
Foto: Bengan Zettergren
Även näringsminister Maud Olofsson (c) var med under seminariet för att poängtera att Sveriges ordförandeskap i EU, som börjar på onsdag, hårt tänker driva frågan om ett klimatavtal.
Satsa på kretslopp
Robinson, Brundtland och Wallström har tagit ansvar för var sin jättefråga som de argumenterade för. Mary Robinson talade om klimaträttvisa.
Det är de fattiga länderna som drabbas av klimatförändringarna, fast de själv inte är orsaken till dem.
- De 50 länder som drabbas värst står för mindre än en procent av de totala globala utsläppen, sade Mary Robinson.
Hon sade att FN-mötet måste resultera i ett avtal som bygger på klimaträttvisa, på mänskliga rättigheter och principen om att förorenarna ska betala.
Hennes uppmaning till oss alla var: reducera, återanvänd och satsa på kretslopp.
Gro Harlem Brundtland talade om att de rika länderna måste ta sitt ansvar, inte minst viktigt är det att få med de två största förorenarna, USA och Kina. Hon sade att vi måste lära oss spara energi samtidigt som vi minskar utsläppen.
- Det går att effektivisera energianvändningen med 50 procent, sade hon.
Krisen en möjlighet
Harlem Brundtland tyckte också att vi måste satsa på en helt ny finansieringsmetod.
- Vi måste få till automatiska avdrag när koldioxid används, pengar som går till en fond. Vi kan inte i varje fall behöva vänta på politiska beslut, sade hon.
Margot Wallström ville se den ekonomiska krisen som en möjlighet.
- Vi har knowhow, verktyg, teknologi, pengar och allmänhetens support, det är det som kallas smart tillväxt. Men det krävs människor som gör det möjligt.
Kostnaderna för att inte göra något nu, blir ännu större senare. Hon gav som exempel att klimatuppvärmningen nu kostar 125 miljarder dollar årligen. År 2030 är kostnaden nästan tre gånger så hög.
Men hon målade inte en alltför svart bild, utan sade att även om vi vuxna många gånger ser pessimistiskt på framtiden, finns det de som inte gör det.
- Jag lyssnar på barnen och de är faktiskt hoppfulla, det är ju deras framtid det handlar om.
Trädgårdsfest
Seminariet anordnades av företaget Respect tillsammans med länsstyrelsen, något som fick en och annan deltagare att undra varför länsstyrelsen ställt upp med landshövding och trädgård.
Företaget Blicc fick berätta om hur lyckosamt miljösatsningar kan vara för företag, genom Fredrik Wirdenius, vd för Vasakronan.
- Företag kan minska sin klimatpåverkan, vi har verktygen och vi kan tjäna pengar på det.
Till sin hjälp har de också 95 procent av svenskarna som vill att företagen ska ta klimatansvar, sade han.
Även Coca-Colas vd i Sverige pratade sig där i trädgården varm för klimatåtgärder, medan tidigare miljöministern Lena Sommestad (s) berättade om hur svensk fjärrvärmeteknik exporteras utomlands.
Och skrattade gott gjorde vi alla åt artisten Emil Jensen, som inledde seminariet och uppmanade oss att "ta ut glädjen i förskott, annars kanske det inte blir någon".
FN:s klimatavtal i Köpenhamn.
Förhandlingarna inleds i december.
Avtalet ska ersätta det tidigare Kyotoprotokollet och handlar huvudsakligen om hur världen ska minska koldioxidutsläppen och skapa hållbar utveckling.
Road to Copenhagen är de tre politikernas gemensamma initiativ.
Förhandlingarna inleds i december.
Avtalet ska ersätta det tidigare Kyotoprotokollet och handlar huvudsakligen om hur världen ska minska koldioxidutsläppen och skapa hållbar utveckling.
Road to Copenhagen är de tre politikernas gemensamma initiativ.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!