Sylve Jakobsson är märkbart lättad. Och mycket glad.
- Det här är en sån otrolig lättnad. Jag har sovit dåligt länge nu och oroat mig för domen. Jag var ju tvungen att vara mentalt förberedd på att domstolen kunde döma till kommunens fördel, säger han.
Men nu blev det inte så. Domen, som meddelades i går förmiddag, säger att miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut att kräva dödsbona efter de förra ägarna till Södervägs brädgård i Vall på elva miljoner kronor ska undanröjas. Samma sak gäller för länsstyrelsens beslut som innebar att summan reducerats till 5,5 miljoner kronor.

Felaktigt utformat
- Föreläggandet var felaktigt utformat. Man krävde en viss summa pengar som ett slags deposition, men det får man inte enligt lagen, säger rådman Johan Svensson på miljödomstolen i Nacka.
"Ett föreläggande kan endast avse att en adressat...utför en närmare bestämd prestation.", står det i domen.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden gjorde alltså fel när man krävde elva miljoner kronor som ett slags förskottsinbetalning av arvingarna för kommande saneringar av marken vid Södervägs brädgård i Vall.

Gifter i marken
Som GT tidigare berättat bedrevs på brädgården under flera decennier på 1900-talet tillverkning av träprodukter som impregnerades med kreosot och vid hanteringen har gifter runnit ut i marken.
Marken vid Hardings i Vall betraktas som ett av Gotlands allra mest förorenade markområden.

Enda arvingen
Den rättsliga tvisten har gällt vem som ska bekosta saneringen av marken, om det är samhällets ansvar eller de som ansvarat för nedsmutsningen. En speciell situation för det här fallet är att de ansvariga sedan länge är döda, en enda arvinge skulle få stå för hela kalaset, lantbrukaren Sylve Jakobsson.
Själva ansvarsfrågan får dock inget svar i miljödomstolens dom.

Olagligt föreläggande
- Vi har varken tagit ställning till om det är rimligt att sanera området eller vem som i så fall ska göra det. Eftersom kommunens föreläggande inte är lagligt, fanns det inte skäl för oss att ta ställning till de frågorna, säger Johan Svensson.
Ett andrahandsyrkande från kommunen som innebar att dödsbona skulle föreläggas att utföra själva saneringen förkastas också av domstolen.
Här hänvisar man till den så kallade instansordningsprincipen, som innebär att miljödomstolen är fel instans. Man skulle ha gått ut med yrkandet tidigare i en lägre instans så att motparten haft chans att överklaga det.

Alla krav undanröjs
Alla krav på arvingarna undanröjs således med miljödomstolens dom.
- Jag har inte hunnit smälta det riktigt än. Det känns nästan ofattbart, säger Sylve Jakobsson.
Han vet dock att domen kan överklagas. Att det kan bli en ny vända i miljööverdomstolen.
- Det får vi ta då. Nu ska livet få gå vidare. Jag vunnit i första instans och jag är mycket, mycket nöjd, säger han.