Axelman ringde innan skotten
GA publicerar i dag namn och bild på den person som är misstänkt för gårdagens mordförsök vid Brucebo. Jag vill förklara varför.
Foto: Rolf Jönsson
Därför är och har många tidningar varit mycket restriktiva med denna typ av uppgifter.
Jag menar att den restriktiva hållningen är omöjlig i dagens informationssamhälle. Medierna har inte längre det kunskapsövertag gentemot läsarna som vi tidigare har haft. Uppgifter som är offentliga och som det finns stort intresse för når ut till den breda allmänheten. Via mejl. Via sociala nätverk på internet. Via pratet på stan.
Genom att publicera säkra och genomarbetade uppgifter ser vi till att så mycket som möjligt av detta styrs av kunskap i stället för lösa rykten och skvaller.
Dessutom är Torbjörn Axelman i högsta grad en offentlig person på Gotland. För många är han synonym med huset Brucebo. Att rapportera om gårdagens händelser utan att nämna namn, när läsarna ändå kan fylla i luckorna själva, vore tämligen meningslöst.
Men vi publicerar också därför att vi råkar känna till upptakten till gårdagens händelser.
I förra veckan kontaktades redaktionen av Torbjörn Axelman. Han ville berätta om konflikten med Brucebostiftelsen och dess ordförande. På villkoret att vi inte skrev om saken. "Det är inte läge ännu", menade Axelman, som ville hinna kontakta riksmedier innan konflikten fick publicitet.
Ett sådant villkor är problematiskt för en tidningsredaktion. Vår uppgift är att förmedla nyheter när det är aktuellt och relevant. Vi ska inte låta oss styras av utomståendes villkor, oavsett om de kommer från politiker eller privatpersoner.
Trots detta skickade vi ut en reporter till Brucebo i fredags. Vi fann dock att det var lämpligt att vänta med publicering till tisdagens tidning, eftersom det var på måndagen tömningen av huset skulle inledas.
I går vid lunch fanns vi därför på nytt på plats, med fotograf och en reporter. Där intervjuade de både Torbjörn Axelman och Brucebostiftelsens representanter. Torbjörn Axelman ville dock fortfarande att vi skulle vänta med att skriva om konflikten.
Tillbaka på redaktionen fattas dock beslutet att ändå rapportera. Då ringer telefonen. Det är Torbjörn Axelman. "Nu kan ni skriva. Nu har vi gjort upp."
Strax därefter hör vi de första sirenerna.
Så jobbar vi med nyheter