Satsningen är ett resultat av det möte kring plundringen av vårt kulturarv med antikvarie Majvor Östergren och landhövding Marianne Samuelsson som arrangörer hölls på Gotland i onsdags. På plats var alla berörda myndigheter med representanter för polis, länsstyrelse, Riksantikvarieämbetet, länsmuseet, hembygdsförbundet och Lrf.
- Lantbrukarna är viktig part i sammanhanget. Det är bönderna som drabbas med åkrar som blir förstörda och som blir bestulna av plundrarna, säger Majvor Östergren på länsstyrelsen med övergripande ansvar för kulturmiljövård.

Stort mörkertal
På Gotland under senaste tid noteras ett tiotal brott mot kulturarvet på Gotland. Samtidigt noteras att det är tillfälligheter som avgör om en plundring uppmärksammas av såväl brottsbekämpande myndigheter som allmänhet. Sammantaget är mörkertalet stort när det gäller stölder, plundring med metallsökare och utsmugglade föremål
Medier uppmärksammar gärna plundring av fyndplatser medan skadegörelser på fornminnen i skog eller på skeppsvrak ofta passerar obemärkt. I en rapport lyfter Riksantikvarieämbetet, Raä, problemet till regeringen och föreslår att Rikskriminalpolisen får en samordnings- och bevakningsfunktion för kulturarvsbrott.
På Brottsförebyggande rådet, Brå, har ett projekt genomförts med syfte att kartlägga stölder och illegal handel med kulturföremål i Norden. Projektet omfattar stölder från museer, arkiv, bibliotek, kyrkor och hembygdsgårdar, illegala utgrävningar av fornlämningar, vrakplundring samt illegal utförsel och export av kulturföremål.

Brott under ytan
Projektet har utförts av, förutom Brå, Brottsförebyggande rådet, Raä, och länsstyrelsen på Gotland och resulterat i rapporten Brott under ytan, en undersökning om fornminnesbrott, som kom förra året.
Just utkommen är Kulturarvsbrott från, skriven av Lars Korsell och Linda Källman och utgiven i samarbete mellan Brå, Raä och Statens kulturråd. I boken ges en översikt av kulturarvsbrottsligheten i Sverige, från stölder och förfalskningar till fornlämningsbrott och vrakplundringar. Dessutom beskrivs några av de mer uppmärksammade kulturarvsbrotten i Sverige.

Behöver kunskap
-  Vi behöver större kunskap om brotten. Därför är det viktigt att utveckla förebyggande åtgärder för att bevara kulturarvet, konstaterar Majvor Östergren.
Riksantikvarieämbetet fick i början av 2008 regeringsuppdraget att, med bistånd av Brå och i samverkan med berörda institutioner, i första hand Svenska Kyrkan, länsstyrelserna och polismyndigheterna,, föreslå insatser för att förebygga, upptäcka och beivra brott mot kulturarvet. Med på onsdagens möte i Visby var Jan-Gunnar Lindgren som är avdelningschef på Raä i Stockholm.
För effektivare utredning av brott mot kulturarvet föreslår Raä att Rikskriminalpolisen får en samordnings- och bevakningsfunktion för kulturarvsbrott. Det skulle stärka samarbetet och informationsutbytet om brotten och på sikt ökar det förutsättningarna för att förebygga, upptäcka och lagföra dem.
_ Vid vårt möte i Visby var alla parter eniga om att åtgärder behövs och att vi behöver klargöra hur dessa frågor ska hanteras, säger Majvor Östergren som på uppdrag vid länsstyrelsen på Gotland direkt äskar medel för ett pilotprojekt på Gotland och som kan komma andra län till godo i kampen mot kulturarvsbrott.