- Vi tror att galgen användes redan under medeltiden, men vi har inga belägg för det, säger arkeolog Per Widerström från länsmuseet, som denna vecka genomför en andra utgrävning på Galgberget.
Den första ägde rum i december förra året, då fyra av de 150 kvadratmetrarna innanför den cirkelformade muren undersöktes. Nu ska man med hjälp av ett gäng engagerade amatörer finkamma ytterligare 25 kvadratmeter.
Många föremål och ben från människor och lamm har hittats.
Sen gäller det för de två ansvariga arkeologerna och två osteologer att tolka fynden. Man har teorier om att människor har begravts både utanför och innanför galgmuren. Men man vet inte hur många som avrättats här, eller under hur lång tid.

400 ben
- Förra året hittade vi 400 människoben, men vi är inte säkra på om folk ligger begravda här eller om det rör sig om stegling, att kroppsdelar hängdes upp i avskräckande syfte, berättar Per Widerström.
En teori är också att självmördare, som "rackarn" fick ta hand om, har begravts utanför muren. Men det fanns ett sätt att få syndernas förlåtelse, trots att man ville ta livet av sig, enligt Per Widerström.
- Man kunde ange sig själv att ha haft tidelag med ett får, då straffades båda genom avrättning.
De brända ben som hittas utanför själva galgområdet tror Per Widerström kan komma från exempelvis häxor som bränts på bål.
Vetskapen om vad som utspelat sig på Galgberget under århundradena är knapphändiga. Man vet inte heller hur gammal galgen är. Stenarnas utformning i muren tyder på 1700-tal, medan pelarna ser ut att kunna ha byggts på 1200-talet.

Nyfikna
Mellan pelarna fanns överliggare där folk hängdes, och muren kan ha tillkommit för att göra "scenen" större och hålla nyfikna på avstånd när andra avrättningsmetoder togs i bruk, spekulerar Per Widerström.
Nu kommer i stället folk som är nyfikna på vad arkeologerna hittar. Erik Palmcrantz och Krista Frykholm hittade till platsen redan i måndags, men återkom på tisdagen för att se vad ett stort lårben intill en av pelarna kan ha avslöjat. Men får konstatera att det inte hänt så mycket än.
Intill ligger historieintresserade Kristina Melin raklång och frilägger försiktigt ett antal kotor och revben. Blandningen tyder på att det inte är ett intakt skelett. Förutom detta har hon hittat ett antal tänder och keramikbitar.

Medeltida spännen?
Det är andra gången hon provar på att gräva, inspirerad av släktingen Magnus Melin som många gånger tidigare tagit chansen när länsmuseet låtit amatörer delta i utgrävningar.
- Jag har velat bli arkeolog sen jag var liten. Nu går jag på gymnasiet och ska kanske söka arkeologutbildning, förklarar Kristina Melin.
Glasögon, runda knappar, en kniv och spännen som kan vara från medeltiden är annat som blottats ur jorden. Metallerna skickas till konservering medan osteologerna analyserar benen inför förvaring på museet.
- Vi hoppas att detta blir ett större projekt ihop med högskolan, och att eventuellt kunna göra en utställning, säger Per Widerström.