Enligt underhandsinformationen är det bra snurr på verksamheten i kongresshallen nu. Bra. Det behövs. I början på året gick det sämre, så det är roligt om det har vänt.
Men i går intervjuades kommunens ekonomidirektör Göran Gyllenkrog i Radio Gotland. Nya siffror. Enligt senaste kalkylen kostade kongresshallen sisådär 190 miljoner kronor.

Ujuj. Låt oss gå tillbaka i tiden. När kommunfullmäktige fattade beslut om bygget skulle det gå loss på 120 miljoner. EU mål 2 stod för 30 av dem. Staten gick in med högst 40. Så kommunen skulle få 120 miljoner kongresshall genom att betala de 50 miljoner som återstod. Men...
För tre år sedan var det nya besked från kommunen. Då skulle det totalt kosta 136,5 miljoner kronor för kongresshallen. Och när GA för ett drygt år sedan skrev om satsningen på den då alldeles nyss färdigställda hallen så skattades totalkostnaden till 160 miljoner kronor. Och nu skriver vi alltså 190 miljoner.

Få se nu. Om man drar av EU:s 30 miljoner och statens 40 miljoner från 190 miljoner, då återstår 120 miljoner kronor. Man kan alltså säga att kommunen får betala varenda krona av vad projektet från början skulle kosta. Kommunen tvingas så vitt jag förstår att stå för 120 av 190 miljoner istället för 50 av 120. Det är skillnad det.
Vad drar man för lärdom av det? Kom ihåg det här när kommunen överväger arenaprojekt och liknande äventyr.

Det finns en inre logik i sådana här projekt, som gör att man underskattar kostnaderna. Det är så många som så gärna ser att det blir av. Och för varje miljon man lyckas skruva ner de budgeterade byggkostnaderna, desto mer man blundar för det som egentligen kan vara förutsägbart, desto troligare blir det att de som skall fatta beslutet säger ja. Och när beslutet väl är fattat, ja då har man ju fått som man ville.
Efterräkningarna får någon annan betala. Det brukar bli skattebetalarna.
Vad skulle fullmäktige ha sagt om kongresshallen om ledamöterna hade haft korrekt information? Tja, nu räknar man med att kommunen tvingas skjuta till sju miljoner kronor till driften varje år. Så man behöver inte vara speciellt listig för att räkna ut hur det hade gått.

När man är efterklok är man alltid för sent ute. Nu kan vi hoppas på att verksamheten i kongresshallen går så bra som möjligt. Hyran som driftbolaget betalar är omsättningsbaserad. Men även om driftbolaget går mycket bättre än planerat så kommer hyresintäkterna aldrig att göra kongresshallen i sig till en kommersiellt framgångsrik satsning.
I radiointervjun menade Göran Gyllenkrok att det samhällsekonomiskt ändå kan vara en bra affär för kommunen. Verksamheten i kongresshallen genererar ju arbetstillfällen och skatteintäkter, och intäkter även för andra företag bland annat besöksnäringen.
Ack ack. Tänk om alla företagare finge räkna så. Kalkyler av det slag som Gyllenkrok antyder brukar vara väldigt lösa i köttet.