– Pengar, polare och party är de viktigaste ledorden för många, säger Erik Herngren, vd för analysföretaget Kairos Future.
Kronofogdens och Konsumentverkets nya rapport bekräftar de senaste årens nattsvarta bild av ungdomarnas ekonomi. Gruppen 18–24 år har haft en betydligt sämre ekonomisk utveckling än andra grupper. De har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden och tvingas ofta betala överhyror för boenden i andra och tredje hand.
Antalet ansökningar om betalningsförelägganden ökade med 20 procent för ungdomsgruppen förra året, vilket är dubbelt så mycket som för andra grupper.
Livsstil
Det handlar dock inte bara om att ungdomar rent allmänt har dåligt med pengar. Många handlar för pengar som de egentligen inte har och försöker skapa en livsstil genom konsumtion, inte sällan av dyra statusprodukter.
Erik Herngren på Kairos Future, som bland annat arbetar med framtidsanalyser, påpekar att inte alla ungdomar riskerar att hamna i skuldfällor. Men många har en livsstil och attityder som helt klart placerar dem i farozonen, påpekar han.
– Deras förhållningssätt till pengar blir lite komplicerat och pengar har aldrig varit så lättillgängliga för ungdomar som i dag, inte minst tack vare sms-lånen. Den här gruppen har inte den ansvarskänsla för pengar, som förr indoktrinerades via skolorna.
Genvägar
– Det finns en annan tendens som har blivit tydligare, nämligen att det är okej att ta genvägar för att nå sina mål. De genvägarna kan både vara ogenomtänkta och dessutom på gränsen till vad som är rätt och riktigt. Men om man har en ungdomsarbetslöshet på 20 procent i många kretsar så känner sig den femtedelen genuint utanför. Den skaffar sig andra vägar för att ändå nå det som de vill ha här och nu.
Dagens ungdomar blir också överösta av mediernas bilder av lyxkonsumtion, resor och ”upplevelser” och inte minst kändisarnas liv.
– Även om det alltid funnits drömmar om ett annat liv är det i dag mycket närmare än tidigare. Många tycker att ”jag har också rätt till det livet” och skaffar sig den rätten, även om det inte är vettigt, säger Erik Herngren.
Han konstaterar att vi numera inte bara tillfredsställer våra behov, utan även våra begär och det gäller inte bara ungdomar. Hela vår konsumtion drivs av det.
Skolämne?
Kronofogden och Konsumentverket förslår bland annat att ämnet privatekonomi ska in på schemat i både grund- och gymnasieskolan. Erik Herngren är tveksam.
– De som ungdomarna har stort förtroende är i första hand familjen och vännerna. Man kan givetvis sätta in privatekonomi som skolämne, men du når ändå inte de som är skoltrötta och tycker vuxenvärlden är pest. Då är det bättre att försöka hitta ungdomarna på Facebook eller på stan. Att kommendera ut information kommer inte att fungera.