71 000 kronor för ett bygglov. Den räkningen fick Stafva Gård, efter att man ansökt om att få bygga att gårdsmejeri. Ägaren Patric von Corswant överklagade.

Men länsstyrelsen ger nu byggnadsnämnden rätt. Det är tydligen helt i sin ordning att sätta taxa efter ytan på det bygglov man ger. Stort bygge - stor räkning för bygglovet. Utan att det behöver ha något samband med det arbete kommunen lägger ner för att behandla bygglovet. Och även om räkningen kan verka orimlig i detta fall.
Då blir avgiften för bygglovet, som kommunen nu utformar den, inte så mycket en avgift som en engångsskatt. Frågorna inställer sig:

För det första: hur bra är det för Gotland att kommunen straffbeskattar stora bygginvesteringar i näringsfastigheter på den gotländska landsbygden?

För det andra: de företagare som får dessa fakturor, vad tycker de sedan om företagsklimatet?

Med detta i minne gick jag tillbaka och bläddrade igenom lördagens GA. Där återges hur Naturvårdsverket försöker stoppa Björn Ulvaeus bygglov på Furillen. Länsstyrelsen har upphävt byggnadsnämndens beslut att låta en av Snäckfastigheterna glasa in sina balkonger. Och bostadsrättsföreningen i ett grannhus vill inte att Snäckfastigheten skall få bygga på ett våningsplan. Med hänvisning bland annat till brist på p-platser. Och 4 000 personer har skrivit på protestlistan mot byggplanerna vid Austre Strand.

Utan att ta ställning i varje enskilt ärende måste jag ju ändå medge att allt detta sammantaget ger ett intryck av Gotland som en motsträvig och krånglig plats att utveckla en verksamhet på. Och tidningen speglar ju samhället i dessa fall. Vi kan ju inte gärna förtiga flitigt ifyllda protestlistor och bygglovsärenden med högt nyhetsvärde, bara för att nyheterna strider mot den bild av Gotland som makthavarna vill förmedla.

Första reaktionen på förändring är alltför sällan nyfikenhet och alltför ofta misstänksamhet. Och speciellt de statliga myndigheternas uppgift att väga olika intressen mot varandra väger alltför ofta över i utvecklingsfientlighet. Detta är problem som vi inte kommer runt utan ett attitydskifte som genomsyrar hela samhället.