Att se sin samtid och samtidigt kommentera vilka företeelser som är det utmärkande för vår egen tid har alltid fascinerat och samtidigt har vi i backspegeln kunnat konstatera att det mestadels blivit ytligt och en bekräftelse av de fördomar som just då florerar. Det är alltså med spänning vi emotser framtida analyser av mänskligheten 2004.
Samtidigt har många analytiker av historien lagt nutida värderingar på de människor de försökt beskriva, vilket gör att historien ofta haltar, framför allt i skönlitterära sammanhang men även i historiska dokument.
Ett ytterst vällovligt och mycket intressant försök att skala bort alla nutida värderingar när det gäller att beskriva den gotländska befolkningen, deras moral, etik och levnadsvillkor under vikingatiden, har just lagts på bokhandelsdiskarna av historikern Dick Wase med romanen ?Utfärden? på det egna förlaget Oeisspeis.
Här tecknar han en helt ny, eller i vart fall mycket annorlunda bild av våra förfäder, även om det sker i en välstöpt litterär form som inte ligger långt ifrån en av landets mest lästa romaner som för övrigt också utspelas under den här tiden - Frans G Bengtssons ?Röde Orm?.

<span class="mr">*
</span>Romanen tar sin början vid julen 995 då landsdomare Lodbrok på Eire gård samlat släktingar till blot, gamman, sjunga völsesånger och ungdomlig älskog på höloftet, för att bringa lycka och fruktbarhet på gårdarna. Denna festlighet blir också upptakten till den utfärd som iscensätts kommande vår då två skeppslag handelsbönder hoppas finna rikedomen på en resa i österled till Särkland och till själva resrutten har författaren låtit sig inspireras av runinskriften i Pilgårdsstenen från Boge.
Under resans gång försvinner våra dagars hjälteglorior runt dessa ?vikingars? hjässor och istället framskymtar dessa mäns syn på sig själva. Att de i kraft av att vara fria gutar och nordbor är bättre och viktigare än alla andra fria män och denna människosyn får fullt genomslag mot kvinnorna och framför allt mot trälar av båda könen.
Under resans gång är trälar av båda könen en handelsvara som man kan röva hur och var som helst och också ett verktyg för den sexuella lusten, sarden, som idkas ofta och som ses som den frie mannens behov och rättmätiga privilegium. Här beskriver författaren också sin syn på vikingarnas öppenhet i den sexuella akten där även manliga trälar användes som ?kvinnor?. Samtidigt var det den största skymfen för en fri man att bli tagen på samma sätt som en kvinna.
Detta är en ny syn på de sociala ramarna i vikingasamhället och författaren stödjer sig även på de sociala strukturer som existerat i alla hittillsvarande slavägarsamhällen. Han menar att det kanske är provocerande för många och att det är därför som historien ofta tillrättalagts eller att historiker och författare helt enkel valt att utelämna dessa fakta.

<span class="mr">*
</span>Dick Wase, som med romanen ?Utfärden? debuterar som romanförfattare, har valt att redovisa sin syn på hur människorna tänkte under vikingatiden precis som han under många år föreläst om det medeltida livet på Gotland och i Visby. Om de sociala ramar som formar samhället och om den tidens moral och sexualitet.
Och det blir också en spännande historia med massor av äventyr där dessa gutar med list och skicklighet navigerar sig fram till sina utstakade mål och en del får naturligtvis även lön för mödan, medan andra likt Hrafn som tecknades på Pilgårdsstenen kom långt i Aifur, men till Gotland återvände han aldrig.
Boken som är både spännande och välskriven har mycket att säga även om dagens mångkulturella samhälle som också återfött många av den gamla tidens motsättningar mellan ?herrefolk? och ?lägre stående? raser. Att vi idag ser slavägarsamhället som förlegat och kastat på historiens skräphög innebär inte att vi gjort oss helt fria i tanke och handling, om detta vittnar allt för många händelser även 2004.
Även den moderna debatten om feminismen har en del att hämta i Wases roman, även om det inte är troligt att ett kommande feministiskt parti hämtar hem mycket från romanen till ett kommande partiprogram.
Det tycks också, även med en amatörs utgångspunkt, att Dick Wase har god kännedom om och återanvänder den gotländska namnskatten på ett fantasifullt sätt, även om det för den oinvigde blir väldigt många olika namn att hålla reda på, liksom han sätter tidsfärg på dunkla punkter i gutarnas historia.
Det är med både liv och lust man läser om den gotländska vikingatidens liv och lust och om sexualitetens som samhällets drivkraft. En bok att rekommendera även för det uppväxande släktet, en gränsöverskridande lektion som berör de flesta intressanta ämnen.