Precis som i vilken skräckfilm som helst hotar idyllen hemma på gården vid Hägsarve att rämna vilken sekund som helst.
Ibland är det Hemmansägaren som har ett nytt projekt på gång, eller så har barnen hittat på något. Eller så är det lammen eller hönsen, eller något helt annat, för den som följer mejl från gården fattar att det där med lantlig ro är en chimär. I alla fall när det gäller Hägsarve i Hablingbo.
Nu har Mien Niklasson samlat sina kåserier i bokform. Ett 70-tal har det blivit sedan det första publicerades i GA 2002.
I boken berättar Mien Nicklasson även om hur hon innan debuten som kåsör i GA började mejla sina betraktelser från gården till vänner och bekanta. Där formades den närhet som sedan även GA-läsarna haft förmånen att dela.
Närhet utan distans kan dock vara hur jobbig som helst att ta del av. Men Mien Niklasson har en förmåga att se vardagen ur olika perspektiv. Som småbarnsförälder är det lätt att se saker på två sätt - blandat med vansinnet över barnens upptåg finns alltid ett kärleksfullt förlåtande. I mejl från gården inkluderas även Hemmansägaren, gården och landsbygden i det synsättet.

Lägger man ihop kåserierna får man en bra bild av livet på Sudret, med sockenbor och Röda kors-krets, Konsum, simhallen i Hemse, årstidernas gång med julfirande och torgdagar. När man läser om julbak och dricke, betongblandning och hönshus kan man inte låta bli att tänka på Mien Niklasson som 2000-talets Fäi-Jaken.
Boken är illustrerad av Lars Christoffersson.