Strofer ur hennes mest kända dikter, som "I rörelse" och "Visst gör det ont..." har ju nästan ingått i det svenska kulturarvet. Vill man ha ytterligare bevis på hennes popularitet kan man läsa familjesidorna, hennes dikter citeras gärna i dödsannonser.

Den politiska sidan hos Karin Boye är väl däremot inte den som så många av hennes nutida beundrare tänker på, men just i år har det kommit ut två böcker som påminner om den.

Den ena är Johan Svedjedals om Spektrumgruppen - där Karin Boye i början spelade en mycket framskjuten roll - och den andra nu senast Kaj Björks tillbakablickar på hennes socialistiska engagemang inom Clarté några år tidigare.

Kaj Björk, före detta tidningsman, diplomat och socialdemokratisk riksdagsman, har ett alldeles speciellt utgångsläge eftersom hans äldre bror Leif var gift med Karin Boye några år innan hon mer definitivt kom att bejaka sin lesbiska läggning.


Omaka redan i början
Ytligt sett var de omaka redan från början. Hon sju år äldre än han, den ena estet och känslostyrd, den andre samhällsvetare med ekonomisk inriktning. Det som förde paret samman tycks främst ha varit deras gemensamma intresse för psykoanalys och arbetet inom Clartérörelsen.

1920-talets Clarté ska inte förväxlas med 1970-talets där maoisterna tagit över. Grundat för att vinna konstnärer och radikala akademiker för socialismen och arbetarrörelsen kom Clarté under sin storhetstid också att i någon mån infria dessa förhoppningar genom att härbärgera inte bara en lång rad kända författare utan även åtskilliga blivande politiker och samhällsadministratörer - den mest kände torde vara Tage Erlander.


Når inte lika högt
Den nu drygt 90-årige Kaj Björks politiska memoarer i två volymer, liksom den bok han skrev om sin far, "Livet är kort", intar sen länge en hedersplats i mina bokhyllor.

Den här boken når väl inte riktigt lika högt, något porträtt av ett äktenskap kan den knappast kallas.

I stället har den sitt värde främst genom att placera in Karin Boye i ett politiskt sammanhang, liksom i de inblickar man får i 1920-talets radikala stämningar och Clartérörelsens första trosvissa år.

Att han har en del gäss oplockade med Boyes första levnadstecknerska Margit Abenius blir också ställt utom alla tvivel, fast då handlar det främst om bilden av Clarté och felaktigheter om familjen Björk.