Bra eller dåligt, det återstår att se efter remissrundan, men ambitionerna finns där och vackra formuleringar är det gott om. Därvidlag kan de flesta känna sig nöjda. Men varken kulturutövare eller kulturkonsumenter lever blott av ord (nåja). Katekesen kan behöva kompletteras med "Vad är det".
Men en del konkret finns ändock. Mycken möda har utredningen lagt ner på det administrativa. Under hand har den fått kritik för det. Men det måste ändå sägas att när kulturen i dag betjänas av 24 myndigheter plus ett 40-tal grupperingar och organ som arbetar var för sig med kultur, ja då är det naturligtvis inte bra.
De tre föreslagna myndigheterna/paraplyerna känns som ett steg i rätt riktning, plus Kulturrådets nya övergripande roll. Jämförelsen med Riksidrottsförbundet är slående. Samlar man de olika intressenterna på ett klokt sätt under en hatt så blir rösten tydligare och kraven kan föras fram med större tyngd.
Återstår att se vad de många organisationsutredningarna kommer fram till. Alltså, det dröjer innan en ny kulturpolitik i praktiken satt sig. Ett besvärande interregnum kan komma att infinna sig.

Gotland då?
Men Gotland, då? Det mest konkreta tycks vara den föreslagna "Portföljmodellen". Det vill säga förhandlingar mellan stat och region. Eftersom Gotland tycks bli en egen region så gäller den nya modellen, när den nu kan börja tillämpas.
Upplägget är att regionen kartlägger utbud och behov och med det i portföljen sätter man sig vid förhandlingsbordet. Ut kommer pengar i förhållande till hur man uppfyller de kulturpolitiska målen (när de nu fastställs). Sedan sker uppföljningar och nya förhandlingar.
Här borde Gotland snabbt som ögat ligga på. Men då krävs också ett rejält underlag som måste tas fram tillsammans med "kulturlivets representanter", som det uttrycks i utredningen. Nu får kultur- och fritid snabbt genomföra denna nödvändiga genomgång och temperaturtagning.
Hur blir det Riksantikvarieämbetet och Riksutställningar? Enligt utredningen skall de inordnas under en av de tre huvudmyndigheterna. Samtidigt kommer en tydlig signal från kulturministern att de kan få lämna Gotland ("vi var ju emot utflyttningen").
Här är nästa utmaning för våra politiker. Kämpa för att ha dem kvar eller kämpa till sig någon av de nya myndigheterna som kan behöva få den kreativa placering som Gotland erbjuder.

En utmaning
Så till sist, pengarna. Inga nya pengar skall tillföras enligt direktiven, vilket har låst utredningen och är en av förklaringarna till det allmänna innehållet. Pengar måste dock tillföras för att nå de goda ambitioner och vackra ord som utredningen presenterar.
Därmed ytterligare en utmaning för våra politiker. Kultur är som luft och vatten som alla måste ha. Därför krävs prioritering.
Mäktar man med det?
Mäktar man med att se kulturens helande och kreativa roll för det gotländska samhället? För kommunens möjlighet att nå Vision 2025?
Jag måste återkomma till mitt förslag om ett procentmål för kulturen.
Två procent är en rimlig nivå för att vi alla skall må bra. För "må bra" (enskilda och samhället) är väl ändå det yttersta målet med Kulturutredningens förslag liksom för våra politiker på denna gamla kulturö. Kultur får kosta!