På den senaste tiden har debatten om feminism börjat spåra ur ganska ordentligt. Man hör argument, debatter och utspel ifrån både höger och vänster.
Det handlar om alltifrån om kvinnor ska raka sig under armarna till hur man får ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Vänstern säger också att vi måste använda oss av kvotering för att få mer jämställda styrelser i landet medan högern anser att företag ska få bestämma det själva.
Detta leder dock ingen vart. För medan politikerna tjafsar sinsemellan så tjänar fortfarande män mer än kvinnor, majoriteten av föräldrarna som stannar hemma med barnen är mammorna och fortfarande får våldtäktsoffer i rättegång frågor som ”Vad hade du på dig?”, ”Sade du verkligen nej?”, ”Visste han verkligen att du inte ville när du hade den korta kjolen på dig?”.
Män priviligierade
Detta är en fullkomlig katastrof. Varför ska kvinnor förtryckas, förnedras och förpassas till vad män säger och gör, i alla tider? Varför är det bara män som ska vara privilegierade? Bara för det de har mellan benen?
Jag betackar mig alltihop och säger så här: Kvinnor sätter människan till livet. Var henne evigt tacksam och dela lika.
Men ändå fortsätter debatten, år ut och år in. Istället för att bara låta feminismen genomsyra hela samhället. Det skulle alla människor tjäna på därför att i ett jämställt samhälle behöver vi inte se ner på varandra. Det är självklart att kvinnor tjänar lika mycket som män och alla är lika i hela samhället.
Fria marknaden
Nyligen debatterade Gudrun Schyman (FI) och jämställdhetsminister Maria Arnholm (Fp) i Agenda. Där sade Arnholm att hon tror på den fria marknaden och att den är svaret på de feministiska frågorna. Att patriarkatet kommer att störta samman bara av sig själv.
Gudrun Schyman var allt annat än nöjd. Hon menade att konkreta åtgärder måste vidtas, kvotering börja användas och medlingsinstitutet ges rätten att höja löner för underbetalda kvinnor i samma arbetskategori som män.
Så drar man en slipsten, för medan högern sitter still och väntar på att någonting ska hända av sig själv, eller i alla fall med ett femtioelfte jobbskatteavdrag, så står en stark opposition som samlar över 50 procent av väljarstödet i mätningarna, redo att ta sig an jämställdheten och en lång rad andra frågor, på riktigt.
Kvinnor förlorar
Vi måste inse att det aldrig kommer att gå att sänka skatten ytterligare för dem som har allra mest. Kvinnor förlorar på skattesänkningarna medan en klick rika män får det ännu bättre.
Det är just detta som gör att utvecklingen i Sverige går spikrakt åt fel håll. Den liberala feminismen är förvisso bra för att den vill göra något åt könsskillnaderna. Men den är fullkomligt värdelös i verkningsgrad och åtgärder.
2014 är supervalåret men även feminismens år. Det välkomnar jag mer än gärna och jag vill avsluta med vänster-författaren Kawa Zolfagarys ord:
”Jag tycker feminismen har gått för långt. Så jag tycker vi samlar ihop oss och fixar en bulldozer åt feminismen så den slipper gå och bara kan köra rakt fram över allting.”