Var är miljarderna som har plöjts ner?

Livet på landet. Kan vara plogsamt.

Livet på landet. Kan vara plogsamt.

Foto: Drago Prvulovic / SCANPIX

Politik2013-08-06 05:55
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Under de senaste sju åren har det svenska landsbygdsprogrammet gått löst på 36 miljarder kronor. Hälften av pengarna kommer från EU och hälften från den svenska staten. Alla pengarna kommer från skattebetalare.

Det finns ju naturligtvis och tyvärr stor anledning att misstänka att alla dessa miljarder inte gör lika stor nytta som de skulle kunna göra. Och det är väl också anledningen till att ESO (Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi) har utvärderat landsbygdsstödet. Professor Ewa Rabinowiczs rapport presenterades vid ett seminarium i går.

Enligt rapporten så har landsbygdsstödet haft mycket liten effekt på landsbygdens utveckling, annat än som en intäktskälla för bönder. Jag misstänker att landsbygdsstödets mottagare har en annan uppfattning. Utan landsbygdsstödet hade inte landsbygden sett ut som den gör i dag. Och det är ju inte precis som om Sveriges bönder skär guld med täljkniv. Många har problem med lönsamheten, bland annat på grund av andra pålagor på lantbrukarna som deras europeiska konkurrenter slipper, och branschen är tyvärr krympande.

Men det ligger ju också något i utredarens slutsatser att även andra näringar än jordbruket behöver utvecklas på landsbygden, för att fler ska kunna försörja sig där. Och för att fortsätta dela ut flera miljarder varje år så bör man ju bilda sig en uppfattning om hur de kan ge en mer positiv effekt.

Det borde också finnas bättre sätt att använda pengarna än exempelvis som investeringsbidrag till enskilda företag. Det riskerar att skapa en klientekonomi där företagarna frestas att vara mer fokuserade på välformulerade ansökningar och "skönhetstävlingar" än på den marknad där de ska få avsättning för sina produkter.

Här finns ett stort behov av nytänkande och omprövning, inte bara vad det gäller landsbygdstödet utan hela det politikområde som påverkar landsbygdens utvecklingsmöjligheter. Men trögrörligheten är påtaglig. Inför den kommande sjuårsperioden av lantbruksstöd så föreslår landsbygdsdepartementet bara små, små förändringar. Allting rullar vidare i samma traktorspår, vilket leder både misshushållning med skattemedel och lönsamhetsproblem för de gröna näringarna. Samtidigt. Vilket borde göra det uppenbart att något har gått snett.