Hur röda är de gröna?

Språkröret Åsa Romson inledde kongressen. För dagen klädd i rött mot en grön bakgrund.

Språkröret Åsa Romson inledde kongressen. För dagen klädd i rött mot en grön bakgrund.

Foto: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX

Politik2013-05-25 05:55
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

Mycket. Men inte helt igenom. Det är det korta svaret. Men det förtjänar kanske att utvecklas en aning.

I går samlades Miljöpartiet till tre dagar av kongress i Västerås. Samma dag publicerade Svenska Dagbladet en sammanställning av hur Miljöpartiet faktiskt röstar i riksdagen. Och partiet röstar dubbelt så ofta med Socialdemokraterna som med Alliansen.

Ändå har partiet två förhållandevis färska språkrör som började sin gärning med att flörta med de borgerliga. Men det brast lite i trovärdigheten, framför allt för Gustav Fridolin som brukade räknas till partiets vänsterflygel innan sin upphöjelse.

Inviterna till de borgerliga får nog ses mer som en signal till Stefan Löfven och Socialdemokraterna. En signal om att de ska passa sig.

Det rödgröna samarbetet är avvecklat. Om det ändå blir rödgrön majoritet 2014 är det inte osannolikt att Socialdemokraterna försöker göra som de brukar. Genom att ensamma sätta sig i en minoritetsregering och räkna med ett par tjänstvilliga stödpartier – Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Miljöpartiet vill nog förbättra sin förhandlingsposition genom att visa att de i så fall har alternativ.

Det är dock uppenbart att vänsterblocket är Miljöpartiets förstahandsalternativ. Och bland de partiaktiva finns det en utbredd avsmak för ett, ett par eller flera av de borgerliga partierna. Känslor som – utöver svårigheterna att nå en politisk kompromiss – kommer att göra det nästintill omöjligt för Miljöpartiet att samarbeta med hela Alliansen.

Det är mycket möjligt att vi 2014 får ett valresultat som kommer att tvinga Miljöpartiet att bekänna färg i sin relation med borgerligheten. Anledningen till det är Sverigedemokraternas existens och det faktum att inga andra partier anser sig kunna samarbeta med dem.

Det finns, som jag ser det, fyra olika möjliga utfall. Vid tre av dem går det att gissa vad som kommer att hända vid regeringsbildningen. Men det fjärde alternativet... Då blir det väldigt stökigt.

1. Alliansen får majoritet. Och regerar vidare.

2. Rödgrön majoritet. Då får de bråttom att nå en uppgörelse om politik och maktfördelning. Hur det blir vet vi inte. Men någon slags regering kan de nog åstadkomma.

3. Inget block får majoritet, men Alliansen är större än de rödgröna. Det är dagens situation. Och det finns väl ingen anledning att förvänta sig en annan utgång i regeringsfrågan.

4. Inget block får majoritet, med de rödgröna är större än Alliansen. Nu blir det riktigt komplicerat. En rödgrön minoritetsregering ledd att Stefan Löfven får svårt att få stöd för sin politik i en sådan riksdag. Varje tänkbar regering kommer att behöva ett blocköverskridande stöd.

Kan Miljöpartiet då verkligen visa att man kan samarbeta med borgerligheten och på så sätt bidra till en regeringsbildning? Jag tvivlar på det. Miljöpartiet, som ska stå över blockpolitiken, har i själva verket rotat sig djupt i den.

Jag missänker att detta fjärde utfall i valet 2014 skulle leda till att man snart får öppna vallokalerna på nytt.