Församlade nationella massmedier vet inte riktigt vad de ska ta sig för. De har följt Alliansens partiledare till byn Maramö i Småland. Men vad är det egentligen de kan bevaka, medan vi först väntar på att partiledarna ska komma och sedan väntar på att de ska ha något nytt att säga?
Jag vill inte påstå att stämningen är desperat. Men i går förmiddag sågs SVT:s utsända intervjua TV4:s utsända. Kanske i samförstånd om att hjälpa varandra fylla utmätt sändningstid.
I söndagens Aftonbladet publicerades på ett uppslag ett flygfoto av byn där husen var försedda med nummer. Här bor Annies föräldrar och Annie själv. Här bor farföräldrarna och här bor hennes farbror. Och här bor ett antal andra bemärkta bybor och detta och detta arbetar deras företag med. Informativt. Men egendomlig information.
Annies farbror gick för övrigt i min parallellklass i högstadiet och gymnasiet. Jag föreställer mig att han är lite förvånad över intresset som gör att hans hus får en siffra på ett flygfoto i Aftonbladet. Så här blir det när journalister måste skriva om något, även om mycket lite egentligen har hänt. Och jag antar att denna text på sitt sätt också är ett exempel på det.
Om det fortsätter råda nyhetstorka i Maramö så kommer det att få fler och kanske allvarligare oförutsedda konsekvenser för Alliansens partier.
Det här mötet är vanskligare än tidigare "hemma hos"-möten för Alliansen. Hos Maud Olofsson var Alliansens blotta tillblivelse en jättenyhet. Med all rätt, eftersom Alliansen haft mycket stor betydelse för svensk politik i över åtta år nu.
Hos Göran Hägglund i Bankeryd lyckades partiledarna nå en kompromiss om socialförsäkringarna – en rejäl och tydlig uppgift som fick ett konkret resultat.
Mötet hos Annie Lööf har en luddigare agenda och partierna har också försökt sänka våra förväntningar på vad som ska komma ut av mötet. Det blir ingen presentation av Alliansen 2.0 med ett nytt och nyhetsmässigt program.
Därför känns det underligt att stå i solen tillsammans med en hel skock av journalister på en snöig väg, mellan boningshuset och ladan, och vänta på att partiledarna ska anlända. Reinfeldt, Björklund och Hägglund anländer med ett paket till värdinnan som tar emot. Tillsammans hissar de upp en alliansfana i flaggstången. Fanans orangea färg ser lite blekare ut än vad alliansprodukterna brukar ha. Och den vill av något tekniskt skäl inte riktigt ta sig ända upp i toppen av flaggstången. Den fastnar någon decimeter kort om målet.
Det finns ingen ursäkt för Alliansens partiledare om de är oförberedda inför det här mötet och om det får ett klent resultat. I vissa fall är de kanske här motvilligt, men de har tagit sig till Småland för ett möte som de har känt till sedan juli – i över sju månader. Under den tiden borde de ha insett följderna om de har för lite att komma med.