Knölig skolskjuts leder till Visby?

Busstid. Hur används den bäst?Foto: Lars Pehrson/SCANPIX

Busstid. Hur används den bäst?Foto: Lars Pehrson/SCANPIX

Foto: Lars Pehrson/SvD/SCANPIX

Politik2012-08-21 04:00
Detta är en ledare. På hela Helagotland publiceras ledarartiklar från Gotlänningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.

I lördagens GA skrev Mien Niklasson om telningen som ska kliva på en skolbuss som en halvtimme senare, efter lite sightseeing, fullbordar en cirkel och passerar hemmet. Första morgonen kan det kanske vara lite kul att vinka till huset när man rullar förbi, men den hundrasjuttiosjätte morgonen är det nog svårare att se det roliga i situationen.

Jag vet inte hur konsulterna har räknat, men de kan inte ha tilldelat skolbarnens tid något större värde.

Gotland har nyligen upplevt hur nedläggningshotade skolor gav upphov till en gotländsk folkrörelse. Landsbygdsupproret gick segrande ur sin första strid. Alla skolor utom en räddades. Tills vidare.

Men skolornas fortsatta existens bygger ju bland annat på att landsbygdens folk lojalt skickar sina barn till de skolor som var hotade.

Om underlaget sviktar, som det gjorde i Hogrän, kommer nedläggning snart att aktualiseras på nytt.

Missnöjet med den nya skolskjutsorganisationen har varit stort. Hur kommer det att bli nu när skolorna startar? Kommer protesterna bara att växa sig starkare och starkare när de nya skolskjutsarna går från teori till praktik? Blir det många som först nu upptäcker vilken olägenhet förändringen innebär?

De som kan, kan välja att "rösta med fötterna" och själva ta över ansvaret för transporten till och från skolan. Och då blir det ofta mest praktiskt att välja någon annan skola. Eftersom många föräldrar jobbar i Visbytrakten tycker de kanske också att det är den mest praktiska platsen för barnens skolgång.

Det är också åt Visbyhållet som de reguljära bussförbindelserna ofta är bäst.

På så sätt kan den nya skolskjutsorganisationen bidra till att dra elever ur landsbygdens hotade skolor. Det var, antagligen, inte meningen.

Det verkar som om det är svårt för makthavarna och förvaltningen att vänja sig vid tanken på att det fria skolvalet ger föräldrar och barn inflytande. Gillar man inte Region Gotlands lösningar så kan man söka och finna andra alternativ.

Valfriheten är ett omak för dem som är vana att styra. Men det får de lära sig att leva med. Men det vore ju synd om det är landsbygdsskolorna som får betala priset.