Vårvinter är årsmötestider. Det är Röda korset och Vuxenskolan och för mig numera Centern som ska ta avstamp i nytt verksamhetsår. Jag är engagerad i olika roller i alla tre. Puh! När jag flyttade "hem" till Gotland för 15 år sedan kom jag till Hablingbo från Uppsala som en nästan fullfjädrad akademiker och storstadsbo och hade ingen erfarenhet eller längtan till föreningsarbete.
Livet i staden är mer anonymt och rullar på ändå på något sätt. Några veckor efter att vi installerat oss på Hägsarve konfronterade grannen mittemot mig med ett val:
- Antingen så går du in i kyrkorådet eller så blir du ordförande för Röda korset i Hablingbo.
Lasse Larsson såg obeveklig ut och det gavs inga andra alternativ. Åren i Uppsala hade gjort mig fullständigt sekulariserad och Röda korset hade jag bara sett på tv. Jag var alltså helt olämplig för båda uppdragen. Det blev Röda korset och jag har under åren mer och mer insett vilken viktig roll en sådan organisation spelar i världen och på vår ö.
Vägen in i Vuxenskolan gick via min kusin och vägen in i Centern gick via Vuxenskolan. Med tiden har jag också insett värdet av en fungerande kyrka. Våra barn har fått sina första lärospån inom musiken genom Havdhem pastorats blockflöjtsorkester. Det har ibland låtit för jävligt men barnen har dragit fullt hus till spelningarna och det har blivit en fin samvaro.
Nu när de är äldre så deltar de i en konfirmandundervisning som de är mycket nöjda med. Jag är också glad över Vuxenskolans utbildningar inom it för mestadels äldre som gör att också de kan hålla kontakten med varandra och med barnbarn via Facebook, sms och Skype.
Det som jag just nu gillar allra mest inom politiken är våra offentliga möten. Jag stortrivs ute i bygdegårdarna där vi diskuterar framtidsfrågor och där vi politiker får både inspiration och blir satta lite på pottkanten ibland. Men det behövs folk till alla dessa uppdrag och bra saker som föreningslivet bidrar med. Ett av de svåraste men ändå viktigaste uppdragen i en förening är valberedningens. Ni som nu blir uppringda och tillfrågade, fundera en gång till om inte just du skulle kunna vara en viktig person för uppdraget.
Kanske är du nyinflyttad och faktiskt kan bidra med några nya oprövade idéer. Jag lovar å allas vägnar att vi som varit med ett tag inte ska kasta kallt vatten på dina uppslag. Ingen får längre säga: "Naj, vi har prove de där och det gick inte".
Jag är säker på att jag har mandat att lova detta även för Miljöpartiet, ABF, LRF och Socialdemokraterna et cetera. Till er som sitter i valberedningarna vill jag säga att: Våga vara lite mer som min granne Lasse Larsson. Våga fråga och våga vara lite okonventionella. De flesta yngre än 70 har inte den där självklara erfarenheten av föreningsliv och fasta politiska hemvister som kanske var vanligt förr. Själv hade jag ärligt talat inte funderat så mycket på centerpolitik eller folkbildning innan någon presenterade mig för förslaget att engagera mig.