LEDARE

Ryska framtidsplaner i Arktis

Under isen. Rysk miniubåt placerade 2007 en flagga vid Nordpolen.Foto: Scanpix
Foto: TV
Laddar...
Den ryske presidenten Dmitrij Medvedevs besök i Norge blev historiskt. 27 april meddelade han och värden, statsminister Jens Stoltenberg att deras länder enats om var gränsen ska gå mellan deras ekonomiska zoner i Norra ishavet. Den gränsen har varit omtvistad alltsedan världens kustnationer på 1970-talet börjat dela upp havet mellan sig, enligt FN:s framväxande havsrättskonvention.
Norge har fått vad man hela tiden tänkt sig, en kompromiss man kan leva med.

Ryssland har gett med sig, helt rimligt kan vi tycka, men en känslig före detta supermakt kan mena annorlunda. Nordområdena är vitala för Norge, men än mer så för ryska makthavare. Arktis är avgörande för att landet ska kunna spela en ledande roll i världspolitiken, vilket är ambitionen.
Det är i Ryssland man ska söka förklaringen till att det blev ett avtal just nu, säger Arild Moe, verksam vid Fridtjof Nansens Institutt, som med bas i Oslo forskar om områdena norr om Fastlands-Norge. Han är med när Utrikespolitiska Institutet, UI, i Stockholm 4 maj höll seminarium om "Utmaningar för Ryssland och Norden i Arktis och Barents-regionen".

När den moderna havsrätten formades var Arktis mest aktuellt ur säkerhetspolitisk synvinkel. Supermakternas ubåtar patrullerade under isen och ovanför ritades rutter för kärnvapenbestyckade raketer.
I dag är det kontrollen över transportvägar och naturresurser i och under vattnet som hamnat i fokus.
Men, säger Moe, det har hänt väldigt lite - från rysk sida. Det är ett avsevärt glapp mellan ryssarnas vilja och förmåga.
Barents hav utforskades på 70- och 80-talen. Tolv betydande energiförekomster är kända. På senare år har det gigantiska Stockmannfältet varit mycket på tal, även som leverantör till gasledningen Nord Stream.

Men politik, ekonomi och bristande teknisk kompetens har lagt hinder i vägen.
Under Vladimir Putins era har statens kontroll över energin varit grundbulten i hans arbete på att stärka Ryssland. Samtidigt drar krafter i makteliten åt olika håll. Följden är en omild och nyckfull hållning till utländska företag med kompetens att utvinna energi.
Kanske vill Moskva genom avtalet med Norge signalera att man är en god partner, redo för kompromisser.

Vi får se. President Medvedev sade nyligen att Ryssland måste försvara sina anspråk på rikedomarna i Arktis, som är tänkt att bli Rysslands viktigaste strategiska resursbas till 2020. USA är militärt på plats i Arktis, och Kanada, Danmark och Norge är kuststater. Men bara Ryssland finns med på båda sätten, påpekar Ingmar Oldberg, forskare vid UI.
Ryssland har stora planer för Arktis - markerat av den flagga man 2007 planterade på 4 000 meters djup vid Nordpolen.

Fast kanske ska man inte hetsa upp sig så mycket. Ty ryska planer är något det sällan brister i - utom i förverkligandet.
Det sista var ett konstaterande av UI-seminariets moderator Carolina Vendil Pallin, forskare på Totalförsvarets Forskningsinstitut, och expert på hur det gått med den ryska planen för att modernisera krigsmakten.
Här ska kommentarerna till forumet komma in via ajax, fungerar inte detta så har du en gammal webbläsare eller fel inställningar. läs mer här...

Här hittar du ledare och debattartiklar som publicerats i dagens Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar.