FrÄn arbetare till bidragstagare

Foto: Lars Pehrson/SvD/SCANPIX

Politik2008-11-27 04:00
Detta Àr en ledare. PÄ hela Helagotland publiceras ledarartiklar frÄn GotlÀnningen, Gotlands Folkblad och Gotlands Allehanda.
Mehdi Àr född i Iran. Han fick uppehÄllstillstÄnd i Sverige för ganska lÀnge sedan. Han gick samma öde till mötes som sÄ mÄnga andra asylsökande som kommit hit i vuxen Älder: lÀrde sig inte sprÄket tillrÀckligt vÀl och kunde inte fÄ ett jobb som motsvarade hans utbildning i hemlandet. Men han klagade inte och han var fast besluten att skaffa sig ett jobb, vilket som helst. NÀr det inte lyckades drömde han om att starta nÄgot eget, nÄgot han kunde försörja sig och familjen pÄ. Och han var beredd att jobba hÄrt.

För nÄgra Är sedan lyckades Mehdi fÄ ihop pengar genom lÄn av slÀkt och vÀnner - sedan banken sagt nej - och kunde köpa en liten tobaksaffÀr pÄ svenskbebodda Söder i Stockholm. DÀr fick han tala svenska hela dagarna med sina kunder och eftersom hans lilla affÀr lÄg vid en busshÄllplats var det ocksÄ rÀtt gott om strökunder. Han kÀnde allt och alla, hejade, log, pratade. SÄlde cigarretter, godis, tidningar och bussbiljetter. Tog emot tips och sÄlde lotter. Mehdi trivdes.

En dag nÀr jag steg in i Mehdis lilla tobaksaffÀr fann jag honom helt nedbruten. Han satt med huvudet i hÀnderna och nÀr jag frÄgade vad som hÀnt pekade han pÄ ett papper.
"Vad ska göra jag? Hur jag ska betala? Jag förstÄ inte ingenting."
Han var förkrossad. Han hade fĂ„tt kvarskatt pĂ„ över 50 000 kronor. Betalat in skatt och moms hade han gjort, och trott att han hade gjort allting rĂ€tt. Han hade jobbat 12, 13 timmar varje dag, sju dagar i veckan hela Ă„ret. Haft hjĂ€lp av sina söner de fĂ„ dagar han behövt göra nĂ„got annat eller varit sjuk men annars varit i den lilla tobaksaffĂ€ren jĂ€mt, jĂ€mt. Den var hans liv, hans frihet trots att han var sĂ„ bunden till den.

Men egenavgifterna pÄ 32 procent, dem hade han inte tÀnkt pÄ. Eller rÀttare sagt: visste han inte om. Att han, som enskild nÀringsidkare som jobbar sju dagar i veckan, inte har rÄd att ta semester, försörjer sig sjÀlv i stÀllet för att ta emot bidrag dessutom ska "straffas" med en oresonligt hög skattebörda pÄ totalt minst 65 procent, det tyckte han var mycket orÀttvist.
Mehdi tvingades sÀlja sin tobaksaffÀr, sin nisch i svenskheten. Han gick frÄn hÄrt arbetande egenföretagare till ledsen bidragstagare.

Hade regeringen menat allvar med sina löften före valet om att underlÀtta för smÄ- och enmansföretagare sÄ hade Mehdi kanske kunnat försörja sig sjÀlv i stÀllet för att gÄ till socialbyrÄn. Och dÄ kunde ocksÄ Bertil, hantverkare, slippa jobba svart mot sin vilja. Han sÀger:
"Jag tĂ€nker pĂ„ arbetet hela den vakna tiden, oftast 18 timmar per dygn. Det Ă€r omöjligt att fĂ„ en inkomst som stĂ„r i proportion till min arbetsinsats nĂ€r det gĂ€ller hantverksarbeten. ÅterstĂ„r dĂ„ att pĂ„ eventuell fritid arbeta utan kvitto för att dryga ut inkomsten. Detta Ă€r dock bedrĂ€gligt och knappast sĂ„ lönsamt som folk tror eftersom alla utgifter man har vid svartarbete mĂ„ste betalas med vita pengar. DĂ„ minskar ju utrymmet för löneuttag och nettot blir inte sĂ„ stort som det ser ut vid en första titt."

Det finns 965 987 registrerade företag i Sverige (SCB, okt 2008). Drygt hĂ€lften av dem, 550 000, Ă€r enskilda firmor. Registrerade, alltsĂ„. Men de flesta Ă€r antingen vilande eller fungerar som smĂ„ sidoverksamheter för folk som har lönejobb. Bara cirka 240 000 (SCB för 2006) försörjer sig - eller försöker försörja sig - som enskilda nĂ€ringsidkare!
Regeringen mÄste underlÀtta och skapa villkor som gör att sÄdana som Mehdi, Bertil och hundratusentals andra kan försörja sig - vitt! - pÄ sitt eget arbete.
LĂ€s mer om