Tre av fyra personer med psykisk ohälsa hemlighåller sin psykiska hälsa för sin omgivning och nästan varannan upplever att andra människor någon gång har undvikit eller tagit avstånd från dem när de berättat om sin psykiska ohälsa.

Detta konstaterande är utgångspunkten i Hjärnkoll, en nationell kampanj som arbetar för en mer öppenhet kring just psykisk ohälsa. Kampanjen pågår även på Gotland och förhoppningen är att psykisk ohälsa ska avdramatiseras genom att människor träder fram och berättar om sina erfarenheter.

Bland de studier som gjorts inom kampanjen visar det sig också att många svenskar inte skulle kunna tänka sig att arbeta tillsammans med någon som lider av psykisk ohälsa.

En ganska rolig tanke eftersom så gott som alla redan gör det. Eftersom mörkertalet är stort (läs inledningen igen) är det svårt att beräkna men man tror att mellan 20 och 40 procent är drabbade. Om man räknar allt från lätta depressioner till så stora problem att man måste söka vård.

Myterna är också många och seglivade.

Dessa ska också avlivas med hjälp av kampanjen Hjärnkoll.

De flesta som drabbats vet också att det inte är så lätt som att bara be om hjälp så får man det. Tillgängligheten till kuratorer, psykologer och terapi är inte den bästa och med tanke på att man gärna håller sina problem för sig själv är dessa grupper inte de som står på sig och kräver hjälp när de möter motstånd.

Det är ju långt från alla som behöver långvarig terapi, några stödjande samtal med kunnig personal kan hjälpa att komma igenom en svår tid. Får man däremot ingen hjälp kan en lättare depression eller ångest leda till långvarig ohälsa.

Samhällets stöd för alla som lider av psykisk ohälsa behöver verkligen upp till diskussion.

Särskilt i en tid när illusionen av lycka blivit en av de vanligast förekommande statusuppdateringarna på Facebook.