På väg tillbaka efter årets relativt sena påsklov möts eleverna av ytterligare några veckor innan sommaren. Tredje årskullen på gymnasiet är nära studenten, vilket för lärarna innebär en sammanställning av de närmaste årens prestationer - samlat i ett betyg.

Men det är något som är ruttet i det svenska kunskapsäpplet.

Curlingföräldrar är ett modeord om överbeskyddande föräldrar som tar hand om sina barn trots att de växt upp. I det här fallet har vi "curlingskola", som gör eleverna en björntjänst och ger betyg i stället för hjälp att lära och utvecklas.

För i dag kan man fuska sig igenom. Douglas Berglund, nära sin egen student och författare till aktuella boken "En lat jävels guide till MVG i alla ämnen" handleder i just konsten att fuska sig igenom svenska skolan. Något som tyvärr blivit mer regel än undantag.

Dagens betygssystem har stor del i den nedbrytning som satt svensk skola på pottkanten i dag. Och något måste göras.

International Baccalaureate (IB) är en utbildningsorganisation som funnits sedan 1968. På över trettio platser i Sverige ges programmet som ett internationellt alternativ till den nationella skolan.

Varför IB är en modell att titta på är för att den tvååriga sekundärutbildningen erbjuder god undervisning med tydligt fokus på eleven. Lärarna är både handledare och mentorer som sköter undervisningen, men sätter inte slutgiltiga betyg. I stället skickas uppdraget till objektiva betygssättare på annan ort. Det gör att man undviker att omdömet görs efter lärarens personliga tycke om eleven. Och IB har examensprov, precis som Sverige tidigare hade.

IB får dock viss kritik för att vara pressande med sin stränga linje: om man inte klarar slutproven finns förvisso chans att göra om, men det är begränsat och efter hårda kriterier.

Trots detta är det är ett fördelaktigt utbildningssystem, jämfört med det svenska som i dag, i avsaknad av slutexamen, blivit ett system med kryphål att slingra sig igenom för att lättast möjligt ta sig ut på trappan med studentmössa i hand.

Därför kan man behöva titta på mer framgångsrika modeller, och IB är ett exempel av flera.

Vad Sverige behöver är det bästa av två världar: samlade slutprov som utvecklar, men inte avskräcker. Ett, med DN-journalisten Maciej Zarembas ordval liberalt prov som sätter elevens kunskap och utveckling i fokus. Slutprov skulle åter sätta kunskapen i fokus. Eleverna skulle känna att de pluggade för att lära sig, och inte för att få ett betyg.

Om svenska skolan ska återetablera sin goda utbildning är dagens maskätna betygssystem en viktig del att titta på.