Colorelit Måleri AB, ett gotländskt företag, lever under hot. Strax före jul skrev jag om hur Målareförbundet försöker tvinga fram ett kollektivavtal. Vid månadsskiftet kan blockaden vara ett faktum.

Företaget vill inte ha något kollektivavtal. De tre anställda vill det inte heller. Och kollektivavtalet, som bland annat innehåller ett ackordsystem, tvingar företaget att arbeta på ett sätt som varken ledningen eller de anställda vill veta av.

Men just när Målarettans mörka hot hotar att sluka företaget, så ljusnar läget. Centrum för rättvisa har tagit sig an Colorelits sak.

Centrum för rättvisa tillhör mina hjältar. Det är en organisation som på juridisk väg värnar enskildas rättigheter. De tar strid med exempelvis stat och kommun, fack och arbetsgivare och universitet och högskolor. Det är svårt att för privatpersoner att hävda sin rätt mot Sveriges monolitiska maktkolosser. Här gör Centrum för rättvisa en jätteinsats och använder lagen mot makten.

Centrum för rättvisa har haft stora framgångar. Organisationen har representerat dem som diskriminerats på grund av kön vid antagningen till högre utbildning, vilket exempelvis drabbat kvinnliga sökande till veterinärutbildningen. Man har representerat företag som liksom Colorelit pressas att skriva på kollektivavtal. Man lyckades få skadestånd till anställda som blivit uppsagda i samförstånd mellan fack och arbetsgivare, sedan ett kollektivavtal gjort dem rättslösa. Man har i många fall biträtt när kommuner försökt tvångsinlösa privatpersoners fastigheter på undermåliga grunder och med dubiösa metoder. För att ta några exempel.

Läs gärna mer här: (http://www.centrumforrattvisa.se/fall)

Som ombud för Colorelit Måleri AB, ledningen och de anställda lämnade Centrum för rättvisa i förrgår in en anmälan till Datainspektionen. Där hävdar man att Målareförbundets kollektivavtal strider mot lagen. Närmare bestämt Personuppgiftslagen.

Centrum för rättvisa skriver på hemsidan:

"Avtalet tvingar bland annat arbetsgivaren att tre gånger om året rapportera in all statistik om sina anställda till Måleribranschens Semesterkassa, som drivs gemensamt av Målareförbundet och Målaremästarna. Uppgifterna lämnas sedan vidare till Målareförbundet, oavsett om arbetstagarna är med i facket eller inte."

Clarence Crafoord, chefsjurist vid Centrum för rättvisa, intervjuades av Östnytt och förklarade att "man kan inte tvinga på ett företag ett olagligt avtal".

I en tidigare liknande process förklarades Byggnads kollektivavtal för olagligt. Centrum för rättvisa har också skrivit brev till Målareförbundet och påmint om detta:

"Datainspektionen har i ett liknande fall konstaterat att Byggnads bröt mot personuppgiftslagen, PuL, när man samlade in personuppgifter från arbetstagare som inte var medlemmar. Detta fastställdes senare i domstol.
Dessutom menar företaget att såväl avtalet i sig som de varslade stridsåtgärderna strider mot föreningsfriheten i Europakonventionen, som är svensk lag.
Mot denna bakgrund måste Målarettan omedelbart dra tillbaka sitt varsel om stridsåtgärder mot Colorelit Måleri AB, i vart fall till dess frågan om avtalet står i strid med svensk lagstiftning har avgjorts."

En rimlig begäran. Men Målareförbundet framhärdar och står fast vid sitt blockadhot. Förbundet har vant sig vid att makt går före rätt. Förhoppningsvis får de äntligen fel den här gången.