Oppositionen fortsätter att mata ut budskapet att regeringen är passiv, att den inte tar ansvar och att den inte gör någonting för att lindra krisen i det svenska näringslivet och i kommuner och landsting.
De vägrar inse att det inte är att göra ingenting om man väljer andra lösningar än de traditionella socialdemokratiska färdigpaketerade paketlösningarna.
Socialdemokraterna utlovar sådana paket, det ena större än det andra och får det att låta som att lågkonjunktur och finanskris är problem som beror på de skattesänkningar som alliansregeringen genomfört och att alla varsel skulle ha kunnat undvikas genom regeringsåtgärder.

Oppositionen fortsätter också, lika envist, att hävda att skattesänkningarna bara har omfattat de som tjänar mest.
Alla som vill testa denna tes utifrån sina egna förhållanden kan gå in och kolla på jobbskatteavdrag.se. Kollar man där på en person född 1965 med en månadslön på 22 000 kronor som skattar på Gotland, står det klart att denne sedan 2006 har 1 448 kronor mer kvar i plånboken till hushållets konsumtion.
En lögn blir inte mer sann för att den upprepas många gånger.
Att den som tjänar mer får mer i avdrag är ganska logiskt, lika logiskt som att de som tjänar mer betalar mer i skatt.

När beskedet kom i förrgår att Danielson lämnat in sin konkursansökan kändes det som att ännu en tung sten lades över hela tillvaron. Jag tror att många lätt kan tänka sig in den desperation det innebär att bara några dagar före lön få veta att man inte får någon lön alls.
Nu finns det tack och lov trygghetssystem som ganska lätt aktiveras vid sådana här tillfällen men beskedet blir knappast lättare att bära för det.
I kristider behövs det politisk samling för att möta de konsekvenser som drabbar medborgarna på olika sätt. Hittills verkar en sådan samling vara ganska långt borta. Kanske för att det inte kan kännas särskilt konstruktivt att resonera med en motpart som har som utgångspunkt att krisen beror uteslutande på nationell politik i Sverige.
Från oppositionens sida kanske det inte heller är så önskvärt att tvingas öppna alla utlovade paket för att avslöja att innehållet är ganska tomt på genomförbara åtgärder.