Tidigare i år inträffade Världshälsodagen. En dag som går in på bara kroppen. Det är FN:s världshälsoorganisation (WHO) som påpassligt uppmärksammat hur vår hälsa berörs av stundande klimatförändringar.
FN:s klimatpanel (IPCC) har ju övertygande visat att det är människan som påverkar klimatet, som sedan slår tillbaks på människors liv och hälsa. Utvecklingsländerna drabbas hårt, så ock barnen som tvingas ärva denna förändrade värld.

Nedtonade aspekter
WHO listar ett antal frågor med flera aspekter som normalt inte kommer fram i den nu något nedtonade klimatdebatten.
- Temperaturökning påverkar mönstret för många infektionssjukdomar, vilket ökar risken för sjukdomar med dödlig utgång.
- Extrema vädersituationer med skyfall och översvämningar drabbar människor hårt. Orkanen Katrina ödelade delar av New Orleans 2005. Senast drabbades Burma.
- Korta temperaturvariationer med hög värme och extrem kyla ställer till nya problem. De mycket höga temperaturerna i Europa sommaren 2003 beräknas ha ökat antalet dödsfall med 70 000.
- Förhöjd temperatur leder till fler luftburna partiklar som ger luftvägsbesvär och astma. 300 miljoner människor lider av astma och 250 000 beräknas dö årligen. En ökning med 20 procent förutspås för de närmaste tio åren på grund av klimatförändringar.
- Avsmältning av glaciärer, polarisar och Grönlandsisen höjer successivt havsnivån. Hälften av världens befolkning bor inom 60 kilometer från kustlinjen. Många kommer att påverkas i sitt boende och i sin odling, till exempel Ganges-Brahmaputradeltat i Bangladesh och Nildeltat i Egypten.
Dessutom låga öar i Stilla Oceanen som riskerar att raderas ut. Marshallöarna och Tuvala kan komma att försvinna som stater. Till detta kommer ökad risk för infektionssjukdomar vid översvämningar.
- Dricksvattnet påverkas. Redan idag har 4 av 10 brist på rent vatten. Förorenat vatten påverkar naturligtvis hälsan. Idag dör 1,8 miljoner i diarréer.
- Långa transporter av dricksvatten kan orsaka nya föroreningar utöver alla olägenheter för drabbade människor.
- Sjukdomar som sprids med vatten ökar, bland annat malaria. Afrika drabbas som vanligt värst.
- Stigande temperatur och mer varierad nederbörd påverkar jordbruket, främst i tropiska områden. Risk för undernäring och risk för sjukdomar och förhöjd dödlighet. I Mali beräknas en dubblering av dödstalen fram till 2050 om inget görs. Hungerkatastrofer kan orsaka flyktingströmmar med spänningar och säkerhetsrisker som följd.
- Ett förändrat transportmönster krävs för att säkerställa människors hälsa. Det handlar då om minskade utsläpp med ny teknik, liksom sundare transportvanor.

Inser de allvaret?
Det finns alltså en uppsjö av anledningar för världens ledare att agera. Närmast inför det internationella mötet i Köpenhamn 2009, då avsikten är att konkretisera det man kom överens om på Bali i december förra året. Frågan är, än en gång, om de inser allvaret och att det är bråttom?
Kan man skicka rymdfarkoster till månen, till Mars och till Jupiter så vore det väl märkligt om man inte skulle kunna ta sig samman och finna lösningar på de överlevnadsproblem som vår egen planet är utsatt för.
Låt vara att klimatdebatten kan upplevas något nedtonad, men Al Gore kämpar oförtrutet och kreativt vidare. Nu har han i USA lyckats få med ledare från såväl den kristna högern som från svarta aktivister i att miljön måste prioriteras.
Ett treårigt informationsprojekt har just sjösatts med en budget på hela 2 miljarder kronor. Al Gore är verkligen värd sitt fredspris, nu förstärkt av hans uthållighet.