En halvtimme innan tävlingsstart börjar Visbys musikälskare att droppa in i baren. Snart är det fullpackat och nästan varenda stol är upptagen. Såhär på årets sista musikquiz med David och Cama går det att slå fast att det hela har blivit en succé.

– Oj, är det 24 lag ikväll? Vi har egentligen satt en gräns vid 20, säger David Ahonen, quizmakare, när han och Carl-Magnus Westemar fixar det sista.

Duon har egna erfarenheter som tävlande i de etablerade musiktävlingarna på ön, men efter att ha druckit ett par öl tillsammans på Brygghuset slutade det med att de båda nu själva är tävlingsledare.

Artikelbild

| Tävlingsledare. Quizskapare, tävlingsledare och domare är Carl-Magnus Westemar och David Ahonen.

– Vi tycker att det är roligt med quiz och är musiknördar båda två, säger David Ahonen.

Det går att säga att gotlänningarna är galna i musiktävlingar och efter Popgiss, Mellangiss och Creppy quiz finns det tydligen plats för ytterligare tävlingar.

– Gotland har länge haft en kultur med popgiss, säger Carl-Magnus Westemar.

Här är det dock viktigt att alla, oavsett musiksmak eller ålder, ska kunna vara med.

Artikelbild

| Familjelag. Moster Carina Jacobsson tillsammans med Emil Möllerström i laget ”Natural Born Quizers”. De var segervissa men fick se sig besegrade.

– Flera av de andra quizen är mer för nördar, vi ville ha det mer folkligt, säger han.

En hel del populärmusik spelas, efter förutbestämda teman som exempelvis Halloween, Pride, Norges nationaldag eller som i kväll (h)jul.

Artikelbild

| Vätskepaus. Att tävla i musikkunskaper leder nästan alltid till akut törst.

– Fokus har varit på att man ska ha roligt och inte sitta och bli sur över att man inte kan frågorna. Här spelar det ingen roll om du är musiknörd eller inte, säger David Ahonen.

Några av de mest trogna deltagarna är de i laget ”Filarfolket”, som har varit med på varje tävling under året.

Artikelbild

| Filarfolket. Andreas Lingström och Håkan Hedman utgör ena halvan av laget som är döpt efter ett dåligt kasst band.

– Jag kommer hit för att kunna lyssna på dålig musik utan att behöva skämmas, erkänner Isak Hansson.

Att sätta ord på tjusningen med musikkvällarna på Brygghuset är inte helt lätt, enligt Andreas Lingström.

Artikelbild

– Du måste prova på själv. Det är svårt att förklara, säger han.

Och lagnamnet då? Det är tydligen en för lång historia för att kunna förklara i en tidningstext som den här.

Artikelbild

– Men om man säger såhär: Det finns ett skånskt band som heter ”Filarfolket”. De är så fruktansvärt dåliga, förklarar han.

En snabb sökning på Spotify bekräftar detta.

Artikelbild

Låtarna som spelas kommer från 60-talet till nutid och genrespridningen är stor. Det kan till och dyka upp dansbandslåtar.

– O ja! Och jag själv älskar Eurovision, medan David älskar svensk punk. Vi försöker verkligen att blanda alla genrer, men det blir kanske inte så mycket Bach och Mozart, säger Carl-Magnus Westemar.

Artikelbild

Allra viktigast under kvällen är att det spelas riktigt mycket musik, vilket förhoppningsvis slutar med att gissarna spontandansar eller sjunger med.

– Vi brukar alltid slänga in någon sing-a-long-låt, säger han.

Artikelbild

Säkra sådana kan vara något av Queen, Whitesnake eller Gloria Gaynors ”I will survive”. Mycket 80-tal, och en och annan pojkbandslåt, blir det.

– Man kan säga att det ofta är guilty pleasures, konstaterar Carl-Magnus Westemar.

Artikelbild

De större tävlingarna, Popgiss och Mellangiss, har traditionellt sett lockat en majoritet av manliga gissare. På Brygghuset samlas en mer jämställd skara.

– Det är en sak som vi lägger stor vikt vid, säger Carl-Magnus Westemar, och förklarar att de alltid försöker se till att det spelas lika många kvinnliga artister som manliga.

Precis innanför Brygghusets entré sitter laget ”Granather” och gör sig redo. Deras största motståndare är ”Bomber” som sitter intill. De går alla på Wisbygymnasiet och bestämde sig för att premiärquiza för att göra något roligt innan nattens treafest börjar.

– Jag har bara quizat i skolan innan, men inget offentligt, säger Lina Karlsson.

Tilde Granath, vars efternamn uppenbarligen har inspirerat till lagnamnet, lyssnar på mycket av den musik som ligger på topplistorna just nu.

– Men jag lyssnar också på en del musik från när vi var små på 00-talet, så det blir lite nostalgi, säger hon.

Lagkamraten Emma Höggren är inriktad på ett helt annat område, som kompletterar bra, om man vill nå höga poäng.

– Jag gillar indierock. Och jag gillar att lyssna tillbaka, om jag ska säga en artist så är det Ted Gärdestad.

Vid ett av de höga barborden sitter ”Natural Born Quizers”, ett lag med starka släktband. Pappa Berth Möllerström hoppas på att tillsammans med sönerna Emil och Michael Möllerström och deras moster Carina Jacobsson, plocka hem kvällens seger.

– Det här ska bli så jävla roligt. Vi går hit även om vi inte kan så mycket, det passar alla åldrar, säger hon innan kvällens första tävlingsomgång drar igång i högtalarna.

– De stora tävlingarna är mer ”klubben för inbördes beundran”. Inget negativt om de tävlingarna men här behöver du inte vara en inbiten nörd, säger Michael Möllerström.

De olika musiksmakerna inom familjen, alltifrån dragspel till reggae, gör att Carina Jacobsson är säker på kvällens placering.

– Vi vinner, det finns inget annat!

Något försenad kommer tävlingen igång och tävlingsledarna tar plats i DJ-båset.

– Vi börjar med tråkiga låtar och sen kommer det att eskalera, säger David Ahonen och drar upp ljudregeln, vilket får Peter Jöbacks ”Jag kommer hem igen till jul” att fylla lokalen.

Det segervissa laget ”Natural Born Quizers” fick dock se sig besegrade av laget ”Unity”.

Här är musiken både bra och riktigt dålig och alla ska ha en chans att gissa rätt. Det spelar inte heller någon roll i fall gästerna har ett lag när de kommer, det går alltid att bilda ett nytt eller hoppa in i ett som inte är fulltaligt.

– Man kan säga att det här är quizens svar på Korpen, konstaterar David Ahonen.