Ronnie G Lundin har arbetat i ett rasande tempo sedan den skönlitterÀra debuten 2010.
NĂ€r GT fĂ„r honom pĂ„ trĂ„den sitter författaren och finputsar pĂ„ del sex i serien som inleddes med âIvar Hamarsmanâ. Det dröjer Ă€nnu ett bra tag innan den ligger pĂ„ bokdiskarna, men om nĂ„gon vecka finns âGĂ„rden vid FĂ„rö strandâ ââden femte romanen i samma svit â ute i handeln.
Trots den infernaliska utgivningstakten kĂ€nner sig Ronnie G Lundin ganska lĂ€ttad â för mellan den hĂ€r boken och förra blev han för en tid förlagslös.
ââMitt förra förlag Mörkersdottir bestĂ€mde sig för att bli ett renodlat fantasy-förlag, sĂ„ jag fick söka mig vidare. Och att komma in pĂ„ ett nytt förlag var oerhört tufft ââtuffare Ă€n att vara arbetslös till och med, sĂ€ger Ronnie G Lundin.
Han landade till slut pÄ Vaktel förlag. Förlagschefen Christer Bergström var bekant med Lundins Hamarsmansböcker sedan tidigare visade det sig, och dessutom angelÀgen om att berÀttelsen skulle fÄ en fortsÀttning.
ââVaktel Ă€r lite större Ă€n mitt förra förlag, sĂ„ jag hoppas pĂ„ bĂ€ttre marknadsförning. MĂ„nga mindre förlag brister tyvĂ€rr pĂ„ den punkten, sĂ€ger Ronnie G Lundin.
UppmÀrksamma lÀsare har sÀkert noterat att Lundin nu bryter med traditionen att döpa sin bok efter den familj som handlingen kretsar kring.
Varför?
ââJag vill nĂ„ en större lĂ€sekrets utanför Gotland. Hamars sĂ€ger inte sĂ„ mycket om man inte Ă€r frĂ„n ön. DĂ€rför valde vi att trycka mer pĂ„ FĂ„rö. Det finns ju ett enormt intresse för âBergmans öâ ute i landet nu för tiden.
âGĂ„rden vid FĂ„rö strandâ tar vid ungefĂ€r dĂ€r romanen âHamarsmans Ă€ttlingarâ slutade. Det Ă€r 1500-tal; pesten skördar allt fler mĂ€nniskooffer och trycket frĂ„n dansken tilltar.
ââDet var en omvĂ€lvande tid dĂ„ FĂ„röborna fick klara sig mycket sjĂ€lva, summerar Ronnie G Lundin.
I boken fĂ„r vi följa den yngre generationen vid Hamars gĂ„rd. Mycket kĂ€nns igen frĂ„n tidigare delar i serien, men författaren laborerar ocksĂ„ med nya element i berĂ€ttelsen ââlesbisk kĂ€rlek, till exempel.
ââDet finns inte sĂ„ mycket skrivet om det i de historiska kĂ€llorna. Dels för att vanligt folks vardag hamnade vid sidan om historieskrivningen â men kanske Ă€nnu mer för att homosexualitet var bland det mest skamfyllda man kunde tĂ€nka sig pĂ„ den tiden, sĂ€ger Lundin.
I nĂ€sta del nĂ„r Ronnies berĂ€ttelse till slut en av de mest kĂ€nda episoderna i FĂ„rös historia: SĂ€ljakten vintern 1603, dĂ„ 15 jĂ€gare drev ivĂ€g till sjöss â en incident som finns förevigad pĂ„ den sĂ„ kallade Kutatavlan i FĂ„rö kyrka.