Ronnie G Lundin har arbetat i ett rasande tempo sedan den skönlitterära debuten 2010.

När GT får honom på tråden sitter författaren och finputsar på del sex i serien som inleddes med ”Ivar Hamarsman”. Det dröjer ännu ett bra tag innan den ligger på bokdiskarna, men om någon vecka finns ”Gården vid Fårö strand” – den femte romanen i samma svit – ute i handeln.

Trots den infernaliska utgivningstakten känner sig Ronnie G Lundin ganska lättad – för mellan den här boken och förra blev han för en tid förlagslös.

– Mitt förra förlag Mörkersdottir bestämde sig för att bli ett renodlat fantasy-förlag, så jag fick söka mig vidare. Och att komma in på ett nytt förlag var oerhört tufft – tuffare än att vara arbetslös till och med, säger Ronnie G Lundin.

Han landade till slut på Vaktel förlag. Förlagschefen Christer Bergström var bekant med Lundins Hamarsmansböcker sedan tidigare visade det sig, och dessutom angelägen om att berättelsen skulle få en fortsättning.

– Vaktel är lite större än mitt förra förlag, så jag hoppas på bättre marknadsförning. Många mindre förlag brister tyvärr på den punkten, säger Ronnie G Lundin.

Uppmärksamma läsare har säkert noterat att Lundin nu bryter med traditionen att döpa sin bok efter den familj som handlingen kretsar kring.

Varför?

– Jag vill nå en större läsekrets utanför Gotland. Hamars säger inte så mycket om man inte är från ön. Därför valde vi att trycka mer på Fårö. Det finns ju ett enormt intresse för ”Bergmans ö” ute i landet nu för tiden.

”Gården vid Fårö strand” tar vid ungefär där romanen ”Hamarsmans ättlingar” slutade. Det är 1500-tal; pesten skördar allt fler människooffer och trycket från dansken tilltar.

– Det var en omvälvande tid då Fåröborna fick klara sig mycket själva, summerar Ronnie G Lundin.

I boken får vi följa den yngre generationen vid Hamars gård. Mycket känns igen från tidigare delar i serien, men författaren laborerar också med nya element i berättelsen – lesbisk kärlek, till exempel.

– Det finns inte så mycket skrivet om det i de historiska källorna. Dels för att vanligt folks vardag hamnade vid sidan om historieskrivningen – men kanske ännu mer för att homosexualitet var bland det mest skamfyllda man kunde tänka sig på den tiden, säger Lundin.

I nästa del når Ronnies berättelse till slut en av de mest kända episoderna i Fårös historia: Säljakten vintern 1603, då 15 jägare drev iväg till sjöss – en incident som finns förevigad på den så kallade Kutatavlan i Fårö kyrka.