GT har i flera artiklar berättat om den gotländska konstnärens byst i italiensk carraramarmor. Verket, en hyllning till Sara Danius och hennes stoiska uppsyn under krisen i Svenska Akademien, skapades med Liljevalchs vårsalong i åtanke. Inte nog med att den antogs, i sig något som är få förunnat – Anna-Malin Anderssons knytblus var ett av de första bidragen som såldes under utställningen i Stockholm.
Men historien tar inte slut där. Nyligen landade ett egendomligt mejl i konstnärens inkorg. Avsändaren var Hanaholmen, ett kulturcentrum strax utanför Helsingfors.
– De berättade att Liljevalchs chef Mårten Castenfors hade valt ut ett antal verk från Vårsalongen till en utställning där. Jag blev paff, fattade ingenting. Jag hade inte hört ett ord om detta tidigare. I efterhand har jag förstått att det handlar om åtta konstverk. Åtta! En ännu trängre urvalsgrupp än förra gången alltså. Det är förstås galet smickrande och ofattbart kul, säger Anna-Malin Andersson.
Knytblusen ingår numera i ett svenskt familjeföretags konstsamling; Anna-Malin vill inte avslöja vilket. Det var därför det kunde dröja så länge innan konstnären själv fick nys om utställningsplanerna.
– När jag blev kontaktad ställdes jag inför fullbordat faktum. Utställningen var spikad, och ägaren hade gått med på att låna ut knytblusen; de såg ett värde i att fler fick ta del av den. Väldigt lyxigt för mig i alla fall. Jag får gå på vernissage och ställa ut i Finland, men slipper att släpa med en tung skulptur.
Skandalerna kring akademien blev en världsnyhet. Frågan är dock hur bra koll finländarna har på knytblusens symboliska roll i det hela.
– Det ska bli väldigt spännande att se. Jag har ingen aning om hur den kommer att tas emot där. Kanske ser de bara en blus utan djupare innebörd. Det kan ju vara fint det med, i och för sig.
Med tanke på veckan vi är mitt inne i torde slutfrågan vara självklar:
Och vem ska få Nobelprisen i litteratur 2019?
– Oj ... Oj! Den var jag inte redo på. Hmm. Ett av dem ska gå till en svensk kvinna, tycker jag. Astrid Lindgren hade varit självskriven, om hon ännu vore i livet. Men en stark kvinna i alla fall, då är jag nöjd.
Utställningen på Hanaholmen pågår 11 november– 26 januari 2020. Efter det väntar troligen ytterligare en utställning utomlands.
– Inget är spikat än. Men det är ingen tvekan om att knytblusen öppnat många nya dörrar för mig.
