Kände du också att det plötsligt blev tidig kväll och mörkt i den gångna veckan? Det beror på omställningen till vintertid. Men så behöver det inte vara.
EU-parlamentet röstade i mars 2019 för att med start år 2021 sluta ställa om klockan med en timme en gång på hösten och en gång på våren. Beslutet innebär att EU-parlamentet röstat för kommissionens förslag att sluta med växlingen mellan sommar- och normaltid, men att förändringen senareläggs från 2019 till 2021.
Det finns mycket goda skäl för att kommissionen och EU-parlamentet nu avskaffar växlingen mellan sommartid och vintertid. Sommartiden infördes i Sverige 1980. Sedan dess har svenskarna vridit fram klockan en timma på våren i slutet av mars och vridit tillbaka den i slutet av oktober. Mycket tid går åt till att ställa om alla klockor, inte minst i offentliga lokaler, både vår och höst. På våren är det många människor som kommer en timma för sent på grund av att de missat övergången till sommartid. Och på hösten händer det i stället att många kommer en timma för tidigt därför att de missat att vrida fram klockan. Sömnforskare har visat att omställningen är skadlig för många människor, och även för djur, som mjölkande kor.
Det är också vetenskapligt bevisat att minskad ljustillgång ökar antalet depressioner i samhället. Därför upplevs det inte som särskilt positivt att ställa tillbaka klockan på hösten, eftersom det innebär att eftermiddagarna blir mörka en timme tidigare. Vi upplever att hösten blir mörkare och dagarna kortare, när vi övergår till vintertid. Även om det blir ljust en timma tidigare på morgonen så är det oftast ändå mörkt när man går till jobbet och mörkt när man kommer hem ifrån jobbet eller skolan.
I några länder, till exempel Island och Argentina, har man inte omställning till sommartid, men däremot en tidszon som kan liknas vid permanent sommartid. Dessa länder får då ljusare kvällar på sommaren och ljusare eftermiddagar på vintern. Det vore en fördel för Sverige att få det likadant.
Forskningen visar att det är viktigt att utsätta sig för dagsljus under vinterhalvåret. Ljuset dämpar melatoninpåslaget, som är ett mörkerhormon, men påverkar även kortisolrytmen, som också är en del av dygnsrytmen. Problemen som många får på vintern med trötthet, depressioner och sömnproblem beror enligt forskningen på för lite dagsljus. Dagsljuset ger också ett välbehövligt tillskott av A- och D-vitamin.
Införande av permanent sommartid året om skulle ha en gynnsam effekt på folkhälsan eftersom fler kan tillgodogöra sig den extra ljusa timmen på eftermiddagen än på morgonen. En extra ljus timme på eftermiddagen ger också större möjlighet för människor att vistas mera ute, vilket även det är ett steg mot ökat välbefinnande.