Nyligen stod det klart att regeringen kommer lägga fram ett förslag om att återinföra estetisk verksamhet som en obligatorisk kurs på gymnasiet.

Enligt gymnasie- och kunskapslyftsministern Anna Ekström (S) är estetiska inslag viktiga för elevers utveckling, vilket absolut kan vara sant. Kultur, kreativitet och konst gör livet roligare och rikare.

Men det är tveksamt om införandet av obligatorisk estetisk verksamhet är det som kommer lösa skolans problem i Sverige.

Mer tid för estetiska ämnen innebär mindre tid för exempelvis svenska, engelska och matematik.

Ämnen som vi vet är oerhört viktiga för kunskapsinhämtning i andra delar av gymnasiestudierna och inom högre utbildning.

Vi behöver lägga mer tid på att lägga grunden för lärande – inte mindre.

I debatten om att återinföra estetisk verksamhet på gymnasiet hör man ofta argumentet att kurserna utvecklar elevernas kreativitet och bidrar till kunskap om kultur. Och självklart är kultur och kreativitet viktigt.

Men elever på gymnasiet är närmast vuxna – vi har redan konsumerat och skapat kultur i flera år. Vi är en generation som växt upp med internet som självklarhet, inte bara som en fluga.

I dag har en genomsnittlig gymnasieelev med en smartphone närmare till kultur och kreativitet än någon tidigare generation. Låt oss då välja kultur själva!

De elever som känner att de vill läsa estetiska kurser har möjligheten att välja något av de estetiska programmen som finns, eller ha estetisk verksamhet som tillvalskurs.

Det är bra. Men att tvinga på alla elever kurser som varken intresserar eller engagerar dem – det är fel väg framåt. Det är inte obligatorisk bild, form och musik som kommer höja skolresultaten och vända utvecklingen i svensk skola. Ska Sverige vara en kunskapsnation måste vi lägga mer tid och kraft på just det: att värdesätta och prioritera kunskap. Därför säger MUF på Gotland nej till återinförandet av obligatorisk estetisk verksamhet.