Gotland medicinerar flickor mellan 15 och 19 år mest i Sverige. Enligt Socialstyrelsens statistik får 7 procent adhd-preparat, kortsiktigt kanske prestationshöjande men med kortare kroppslängd som enda bevisad långtidseffekt.

10,6 procent får antidepressiva medel, ökande till 18 procent vid 30 års ålder

Ångestdämpande, sömnmedel, lugnande och antipsykotiska medel.

Även i dessa avseenden medicineras öns flickor mest i riket. De mellan 10 och 14 år konsumerar dubbelt så mycket antidepressiva medel som närmast följande län.

Hur motiveras att barn ges så ifrågasatt medicin? Uppväger högst oviss nytta risker för självskadebeteende, påverkan på känsloliv och sömn, skelettuppbyggnad och immunförsvar?

Peter Götzsche vid Cochraneinstitutet skriver i sin prisbelönta bok ”Dödliga mediciner och organiserad brottslighet”: ”Psykofarmaka rättar inte till någon kemisk obalans, de skapar den, vilket är orsaken till att det är så svårt att sluta ta preparaten.

Om läkemedlen tas mer än några få veckor, skapar de samma sjukdom som de skulle läka.”

Beträffande antidepressiva medel har avslöjats ett hemligt avtal mellan läkemedelsbolaget Lundbeck och Elias Eriksson, preparatens främste propagandist och samtidigt Socialstyrelsens expert bakom behandlingsföreskrifterna.

Avtalet innebär att Erikssons offentligt finansierade forskning före publicering måste godkännas av läkemedelsbolaget.

JO har klandrat Göteborgs universitet för denna ljusskygga hantering. Under åren 2011-2015 tog i Sverige 579 barn mellan 10 och 19 år adhd-preparat i självmordssyfte eller självdestruktivt.

Det rapporterar det europeiska läkemedelsverket EMA och nya uppgifter visar en oroande ökning från 131 självskadefall under 2016 till 195 under 2017. Tre av fyra var flickor.

Enligt Rättsmedicinalverket begick 69 personer under åren 2015 och 2016 självmord med vanliga adhd-preparat i kroppen.

Psykiatrin har länge envist förnekat att miljöfaktorer kan vara en möjlig orsak till så kallade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd.

Varannan vuxen med den diagnosen redovisar dock barndomstrauma, de flesta från 7 till 12 års ålder, före pubertet och under inledande skolgång.

Adhd-diagnostiserade kvinnor uppger dubbelt så ofta att de utsatts för sexuella övergrepp jämfört med icke diagnosticerade. Är den skenande medicineringen resultatet av att psykofarmaka sätts in i brist på traumautredning och behandling?

Dags för den radikala omställning som FN:s särskilde hälsorapportör Dainius Püras nu anser helt nödvändig.