Torbjörn Nilsson, polisområdeschef Gotland, försökte i går förklara varför nazisternas ordningsstörande inte kan stoppas.
Jag är med stor sannolikhet en av dem som polischefen menar helt enkelt inte begriper.
Jag är helt och hållet enig med Torbjörn Nilsson om en sak: ”Arbetet med att säkerställa grundlagsskyddade fri- och rättigheter har vid Almedalen 2018 ställts på sin spets”. Tyvärr såg det för gemene man ut som att det var NMR:s rättigheter som skyddades medan de som utsätts för dem fick klara sig bäst de kunde. Några blev misshandlade, många blev filmade och bortknuffade. Ännu många fler gick omvägar, inskränkte sin egen rörelsefrihet av rädsla för att möta nazister på våra gator.
En hel grupp med nazister störde ut Annie Lööf men fick vara kvar i Almedalen trots det och kunde tystas tack vare att Kris agerade, inte polisen. Två personer som långt bak i Almedalen ropade ”Bu!” när Jimmie Åkesson (SD) talade fördes bort med fast hand av polisen.
Det hade varit så mycket mer intressant att höra Torbjörn Nilssons svar på kritiken varför de citerade lagarna inte kan användas så som de är skrivna. Finns det praxis som talar emot lagtexten? Istället väljer Torbjörn Nilsson att förklara att man inte kan förbjuda åsikter.
Torbjörn Nilsson skriver: ”Mer svårbegripligt är att allt ifrån gemene man till inflytelserika debattörer kräver att polisen ska frångå den demokratiska rättsstatens ordning och börja agera utifrån känsla istället för lag”.
Vem i herrans namn har påstått något sådant?
De flesta jag sett och hört undrar varför nazisterna kan få använda sina tillståndsgivna sammankomster till att störa ordningen och begå brott och ändå få behålla sina tillstånd och få nya nästa gång de begär det. Som om inget har hänt.
Det är ingen åsiktsfråga, det är en ordningsfråga.
Varför kan lagarna inte tillämpas på just NMR men på alla andra som stör ordningen: fyllisar, hemlösa, SD-kritiker. Samhällsdebatten hade blivit så mycket mer konstruktiv om någon kunde förklara detta.