Whatoaboutismen normaliserar nazismen

"Om nu Wera så gärna vill framhäva kommunismens fasor så är hon så välkommen att skriva en egen bok om det. Den vill jag också läsa".

"Om nu Wera så gärna vill framhäva kommunismens fasor så är hon så välkommen att skriva en egen bok om det. Den vill jag också läsa".

Foto: Ulf Palm/TT

Insändare2019-10-13 11:42
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Wera Svensson fortsätter sin whataboutism 2019-10-09 med att skjuta budbäraren, diskutera kommunism istället och därigenom normalisera nazismen. 

Det är lite märkligt då Haimdagar endast ger en fyllig information om nazismen på Gotland på 1930-talet. Hon kritiserar även mig då jag jämför uttalanden då, mot det som SD säger i dag med att ”Det torde inte vara svårt att hitta uttalanden av svenska nationalsocialister på 1930-talet som låter precis likt sånt som Socialdemokraterna säger i dag”.

Åter ett whataboutinlägg Wera. Precis som i dag spelade nazismen över hela fältet och lockade arbetare, men också bönder och företagsledare. 

Nazisterna var redan då bra på att kopiera socialdemokratiska förslag. Det är SD bra på i dag också då de bland annat ville kidnappa Per-Albins uttryck folkhem. Det som är specifikt med nazismen är att SD har närmast kopierat deras uttalanden. Vi kan ta några exempel.

”Ett enat kristet fosterland”. ”..bevara det etniska och religiösa arv vi fått från våra förfäder”(Jämför dagens SD och deras ”essens”.). ”….kristen livssyn istället för kulturbolsjevism”, …judarnas farliga inflytande samt nödvändigheten av att eliminera deras förekomst…”..den negeranda och den judiska mentalitet som råder där är ett gift för folksjälen” (Om film, konst mm).

Byt ut vissa ord som jude mot muslim så får man en bra bild hur det ser ut i exempelvis dagens Sölvesborg där SD är i majoritet och där har en motvilja mot konst, hbtq med mera. 

Jag är oroad över att stora delar av svenska folket än en gång går på det här med främlingsfientlighet. 

Det var inte så många på 1930-talet, men det är desto fler i dag och det skrämmer mig mycket mer än den lilla rest av kommunister som finns i dag. 

Därför är Haimdagar så bra för att förstå hur ett antal gotlänningar då kunde anamma nazismen. Genom det kan vi lära i dag hur man inte ska göra. Jag tror fortfarande inte att Wera Svensson har läst Haimdagars bok om nazism. Först då kan vi fortsätta diskutera nazismen och dess påverkan på dagens politik.

Om nu Wera så gärna vill framhäva kommunismens fasor så är hon så välkommen att skriva en egen bok om det. Den vill jag också läsa.