Med boken "Tyst vår" öppnade Rachel Carson på sextiotalet världens ögon för de ödesdigra konsekvenserna av besprutningen med bekämpningsmedel. Mona Nilssons bok om mobiltelefonins hälsorisker borde bli en väckarklocka av liknande format.
Jag säger "borde" för det finns så många mäktiga intressen involverade i denna fråga bl.a. politiska och försvarspolitiska, förutom de rent ekonomiska, som velat tysta ner det hela under den bisarra förevändningen att man inte vill skapa oro hos befolkningen!
Det Mona Nilsson skriver om har varit känt länge, dock inte för den breda allmänheten, nämligen att de flesta undersökningar på området (väl att märka där mobilindustrin inte är inblandad) pekar på allvarliga hälsorisker i samband med mobiltelefonin.

Boken tar upp alla de otaliga varningar och appeller från forskare och läkare som förklingat ohörda. Så visst blir det mycket upprepningar i början men samtidigt presenteras ett brett spektrum av symptom man kan få, speciellt om man bor strax intill en mobilmast. Det kan röra sig öm relativt harmlösa typ sömnstörningar och huvudvärk men även betydligt allvarligare som till exempel cancer.
Det är kanske inte så lätt att ta till sig, att vi blir manipulerade till den milda grad, men med en stjärnåklagares precision leder hon sina anklagelser i bevis. Till exempel hur samma personer som går ut i massmedia med budskapet att mobilen är ofarlig, i sin egen forskning på visat motsatsen.

Framför allt fokuserar Mona Nilsson på ICNIRP, Internationella strålskyddskommissionen för icke joniserande strålning. Det låter ju betryggande, som om det rörde sig om en statlig myndighet. Men icke: ICNIRP är en privat samman slutning av forskare på området , bildad på initiativ av Michael Repacholi vilken verkat som konsult it mobilindustrin. Man väljer själva in nya medlemmar och ordförande. Och det är detta slutna sällskap som EU anlitar när det gäller att fastställa gränsvärdet, alltså vid vilken nivå strålningen är skadlig.
Och tvärtemot vad tiotusentals undersökningar visat, håller man fast vid att skadliga effekter endast uppstår när strålningen är så kraftig att den värmer upp kroppens vävnader!
Ovannämnda forskare, som ständigt låter oss veta att mobilen är ofarlig, har samtliga anknytning till ICNIRP. Dessa personer är tongivande, därigenom att de innehåller alla nyckelpositioner i samhället på detta område.

Mona Nilsson antyder ett falskspel av sådana dimensioner, så heltäckande och förgrenat, att till och med en person utan några som helst illusioner om dagens samhälle nästan har svårt att ta det till sig.
Boken lämpar sig knappast som underhållande sommarlektyr, men som mitt sextonåriga barnbarn sa när han bläddrade i den:
- Den verkar intressant!