Lärarinnan som reste från ö till ö
När Sverige fick sin skolstadga bestämdes att den skulle gälla också barnen på isolerade lots- och fyrplatser. Så skapades lotsplatsskolorna - de kallades så eftersom fyrplatserna på den tiden lydde under Lotsverket.
Foto:
Från tiden kring förra sekelskiftet och nästan 30 år framåt undervisade Alma Dörring på Gotska Sandön, men hon fick också rycka in på andra fyrplatser; Östergarnsholm, Stora Karlsö och Valar/Burgsvik. Fyrfolkets barn fick alltså samsas om en och samma lärare, och fick inte full skoltid som andra elever.
Inga-Lisa Hedin, själv tidigare lärare, berättar med inlevelse om Alma Dörring och hennes arbete. Hon har inte enbart letat i arkiven utan också själv besökt de platser där Alma Dörring arbetade och nu berättar hon intressant om både upplevelser och historia därifrån.
Bevarade brev
Ändå är det en del man saknar om Alma Dörring och hennes liv ute på de isolerade fyrplatserna; hur var hennes umgänge med fyrfolket, vad gjorde hon på sin fritid, hur upplevde hon en ö som Gotska Sandön med dess rika kultur och natur?
Visserligen finns en del brev från henne bevarade, men ingen form av dagbok eller liknande. Kanske försvann det efter hennes död - hon avled nämligen i lungtuberkulos och därför sanerades hennes bostäder och allt det som hon hade haft kontakt med; möbler, arbetsmaterial, eventuella dagböcker och mycket annat brändes helt enkelt upp! Därmed försvann en stor del av det material som Inga-Lisa Hedin kunde ha haft nytta av.
Boken är rikligt illustrerad med både nya och historiska bilder, många hämtade ur Gotska Sandöns hembygdsförenings omfattande bildarkiv.
Så jobbar vi med nyheter