En helgalen Europapremiär
Därför var det inte bara premiär, utan Europapremiär av föreställningen "Curtains" i fredagskväll i Säveskolans aula som vid det här laget kan ses som kompaniets egen hemmascen.
Foto: Krister Nordin
Handlingen tar oss med in bakom den rubinröda sammetsridån på Boston Colonial Theatre i USA vars färg snart kommer att beklä en större del av golvytan än bara längs med scenkanten.
Död i strålkastarljus
Klockan närmar sig tolvslaget kvällen då musikalen "Robbin’ Hood" avslutat provpremiären av produktionen där ensemblen får stå i skuggan av den tondöva och inte helt perfekta primadonnan Jessica Cranshaw (Felicia Skifs).
Under applådtacket i vimlet av beundrarbuketter och strålkastarljus faller Jessica i kollaps och får föras till sjukhus.
Där konstateras hennes död och läkarna finner tydliga spår på att hon bragts om livet.
I samma veva som polisdetektiven Frank Cioffi (Fredrik Wahlgren) stänger teaterns alla dörrar för att utreda vem som ligger bakom mordet fortsätter arbetet med att färdigställa "Robbin’ Hood", som producentparet Carmen och Sidney Bernstein (Clara Strauch/Dalia Munck och Mattias Lundström) till varje pris vill ska nå storpubliken på Broadway.
Textförfattarinnan Georgia Hendricks (Ingrid Zerpe) tar över Jessicas roll och man repeterar all sin vakna tid på dygnet för att rädda föreställningen och skådespelarnas skinn från ett fiasko. Detta utan vetskapen om vem mördaren egentligen är och om den skyldige befinner sig kvar i huset, vilket det visar sig ganska snart att så är fallet.
Kärlek till teatern
Storyn pågår i ett rasande tempo och det tar en stund innan man hinner sammankoppla rollkaraktärernas relationer sinsemellan. Till sin hjälp får alla åskådare ett väl utarbetat programblad med svenska resuméer över båda akterna och personporträtt över alla ledkaraktärer. I orkesterdiket sitter en nittonmannaorkester från Gotlandsmusiken med dirigenten Janniz Jönsson som tjugonde kugge i karusellhjulet.
Ambitionsnivån ligger som den brukar väldigt högt och den humoristiska charmen landar säkert i teatraliska utspel, mäktiga scenografilösningar samt alla dessa klädbyten och synkroniserade dansnummer som framställs av nära 50 personer på scenen samtidigt.
Årets musikal behandlar en spännande mordgåta med kärleken till teatern och livet som showartist som största komponenter.
Det är imponerande och helgalet på samma gång när man tänker på hur mycket tid och arbete alla involverade måste har lagt ner på årets produktion. För ju mer man blickar tillbaka på föreställningen efter att man gått hem desto mer finns det att utforska. Därför är nog den här uppsättningen perfekt för att kunna se fler än en gång för att få ut maximalt av helhetskänslan.
Gotlands Musikalkompani klär i rubinrött och som recensent är det svårt att undgå att bli kär i hela konceptet.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!