På en avsats några meter över marken sitter hon, Elena Berg Österdahl. Augustinatten har smugit sig på S:t Karins ruin vid stora torget i Visby. Totalt mörker hade kunnat råda i ruinen. Om det inte hade varit för facklan i Elenas högra hand.
Hon höjer facklan mot himlen. Lutar sig tillbaka. Och blåser ut. På ett ögonblick bolmar ett moln av eld upp, ett inferno av värme och ljus.
– Det är många som uppträder med eld. Då måste vi hitta vår grej och vi tror att vi har gjort det när vi blandar eld med dans och teater, berättar hon senare.
Turné
Gruppen bildades 2001 och har sedan dess rest land och rike runt i underhållningens tjänst. Eldshower, barnteater och magdansnummer har bland mycket annat stått på schemat.
Efter att ha bott utspridda i landet under vinterhalvåret har nu gruppen återsamlats i Visby.
– De sista åren har vi börjat fatta att vi kan. Att allt arbete som vi har lagt ner har gett resultat. Vi har arbetat med kunnigt folk, har utvecklats både individuellt och som grupp och har framförallt fler och mer avancerade moment, säger Elena Berg Österdahl.
– Skillnaden på Leer idag och då vi började: starkare, vigare och mer skinn på näsan, säger Carolin Bergström, också Leer.
Under årets medeltidsvecka bjuder Leer in till en föreställning om passagen mellan två världar. För andra året i rad förvandlas S:t Karin till dödens väntrum under framförandet av In expectatione mortis –- som översatt från latin blir I väntan på döden.

Synd, förlåtelse och död

Föreställningens karaktärer får möta sina värsta farhågor. Ett ständigt offer måste möta sitt värsta öde för att gå vidare. En förrädare får sin dom. Synder, förlåtelse och död.
– S:t Karin är den snyggaste kulissen vi har och det känns jättebra att främja kulturarvet genom att låta folk komma hit och titta, säger föreställningens regissör och manusförfattare, Ida Wahlgren.
Publiken får förbereda sig på en omtumlande upplevelse. Du träder in i en berättelse som pågår på scen, på sidan av dig längs väggarna, ovanför dig i fönstren. Uppträdandet börjar när det fortfarande är ljust ute.
– Men det går snabbt mot mörker. Man ska inte riktigt veta vad man ger sig in i. Lite omskakande blir det att röra sig i dödens kvarter, säger Ida Wahlgren.
Förutom Leer medverkar också elever från Wendelsbergs teater- och skolscen - samt från Donnergymnasiet på Gotland.
– Det är tacksamt att arbeta med Leer. Planerar jag in ett magdans- eller eldnummer vet jag att jag får det top notch. Jag gillar också att det finns en konstnärligt tänk, en vision, en röd tråd. Att det inte bara handlar om att göra allt störst och mest svulstigt, säger Ida Wahlgren.
Poserar
Under fotosessionen spelar gruppen ut hela sitt register. Akrobatiska formationer blandas med ett sprakande eldregn.
Men Leer själva vill inte läcka om sina ess i rockärmen. Unisont berättar de att:
– Vi inte kommer lämna någon oberörd. Men vi kan säga att vi är först i Sverige med ett moment under föreställningen.