Vid Uggarde rojr röjs bronsÄlderns gÄtor

Högskolan pÄ Gotland har haft en sommarkurs i arkeologi vid Uggarde rojr i Rone. 15 studenter har grÀvt invid röset under ledning av professor Helene Martinsson-Wallin för att fÄ fram nya rön om omrÄdet som rituell plats.

SpÀnnande. I förgrunden syns den runda grop dÀr arkeologistudenterna har undersökt en stensÀttning. Nu ÄterstÄr bara den smala stenstrÀngen i mitten - kan det dölja sig en kruka med ben i mitten?foto: ulf glimfalk

SpÀnnande. I förgrunden syns den runda grop dÀr arkeologistudenterna har undersökt en stensÀttning. Nu ÄterstÄr bara den smala stenstrÀngen i mitten - kan det dölja sig en kruka med ben i mitten?foto: ulf glimfalk

Foto: Ulf Glimfalk

Kultur och Nöje2009-08-12 04:00
Ulf Glimfalk
Det finns flera stora rösen vid Uggarde. Största röset Ă€r 7 meter högt och 50 meter i diameter. Rösena dateras till för cirka 3 700-3 500 Ă„r sedan. Ofta finns stensĂ€ttningar som visar att det funnits konstruktioner i vĂ€derstrecket sydvĂ€st om rösena. Dessa kan ha haft en rituell betydelse. Det sommarkursen har inriktat sig pĂ„, Ă€r att grĂ€va ut stensĂ€ttningarna intill det största röset.
Aldrig tidigare har det gjorts arkeologiska utgrÀvningar vid det hÀr röset och detta gör det extra spÀnnande att ta del av vad studenterna har hittat hÀr i sommar.

Helene Martinsson-Wallin berĂ€ttar att sjĂ€lva rösena med största sannolikhet Ă€r gravar. FĂ„ rösen har grĂ€vts ut pĂ„ Gotland och de som har undersökts har visat sig innehĂ„lla gravar bĂ„de frĂ„n Ă€ldre (3 700-3 100 Ă„r sedan) och yngre (3 100-2 500 Ă„r sedan) bronsĂ„lder. Man tror platserna anvĂ€nts för begravningar och ritualer under lĂ„ng tid.
I dagarna har studenterna nĂ„tt slutet pĂ„ utgrĂ€vningen och kommit ner till slĂ€ta berghĂ€llen pĂ„ de platser de grĂ€vt. De fynd som gjorts under torven i det grunda jordlagret Ă€r brĂ€nda och obrĂ€nda djurben - nĂ„gra enstaka ben frĂ„n hund och flera ben frĂ„n ko och fĂ„r. Kanske frĂ„n urfĂ„ret pĂ„ Gotland?
Flera av studenterna lÀser osteologi och fÄr ta hand om benen för att fÄ veta mera genom bland annat DNA-test.
Vidare har man funnit en hel del avslag av flinta och kvarts. Man har ocksÄ funnit stenskoning med avtryck av stolphÄl i nÄgra av provgroparna. PÄ vissa avgrÀnsade omrÄden Àr jorden mörk vilket visar att mÀnniskor har utövat aktiviteter hÀr. Det kan ha handlat om offerplatser.
En av stensĂ€ttningarna visade sig vara en skĂ€rvstenshög, det vill sĂ€ga stenar som har spruckit efter pĂ„verkan av eld. Man har Ă€ven funnit stenar med skĂ„lgropar - smĂ„ uthuggna gropar vilket anses som den vanligast förekommande hĂ€llristningstypen knuten till rituella aktiviteter under bronsĂ„ldern.
Enligt Helene Martinsson-Wallin vet man vÀldigt lite om det Àldsta bronsÄlderssamhÀllet pÄ Gotland. Varför man började begrava sina avlidna i stora rösen och var boplatserna fanns vid denna tid. Att förstÄ det rituella, med sÄ fÄ arkeologiska undersökningar gjorda, Àr mycket svÄrt.

I dag ligger markytan vid Uggarde rojr Ätta meter över havsytan men dÄ rösena byggdes fanns strandlinjen mycket nÀrmare. De pampiga rösena som lÄg pÄ strandvallen utgjorde sÀkert landmÀrken för seglande.
Helene Martinsson-Wallin berÀttar att hon gÀrna skulle vilja ha forskningsmedel för att undersöka det stora röset med georadar, för att se om det innehÄller nÄgot hÄlrum och ingÄng. Hon hoppas ocksÄ att forskningsprojektet, om Àldsta bronsÄldern, kommer att kunna fortsÀtta.
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om
Kultur och Nöje
Gotland