Hur vanligt förekommande skattplundring är på Gotland är det ingen som vet. Mellan fem och tio fall polisanmäls varje år, men mörkertalet är antagligen stort.
Det är inte ovanligt att länsstyrelsen upptäcker eller får tips om föremål, som sannolikt kommer från skattplundringar på ön.
- Vi ser fynd på internet, auktioner och även auktioner utomlands, som vi kan ana är nya fynd. Men det är svårt att komma åt dem, bevisbördan ligger på oss, säger länsantikvarie Majvor Östergren.
Det är nästan 20 år sedan någon dömdes för brott mot lagen om kulturminnen, på Gotland. Då dömdes bland annat en tysk duo och svensk och en engelsman som samarbetade.
- Vi hade ett väldigt bra samarbete med polis och åklagare i början av 90-talet, då togs folk på bar gärning, säger Majvor Östergren.

Mindre resurser
Majvor Östergren upplever att polisen inte längre har samma resurser att lägga på att få fast skattplundrarna.
- Senast 2005 slog vi larm till polisen. Det syntes tydligt att de genomsökt halva åkern och vi visste att de skulle komma tillbaka samma natt och det gjorde de. Men just då hade polisen inte möjlighet att ta det, säger hon.

Bevis saknas
Kriminalinspektör Roger Björkander håller inte med om att det här skulle vara lågprioriterade brott hos polisen.
- Nej, vi jobbar på det om vi har något att jobba på. Har vi haft något att spana på så har vi gjort det. Vi har haft span på speciella personer, men själva ingången är ofta dålig, säger han.
Brotten är också mycket svåra att utreda, eftersom det ofta saknas bevis.
- När vi får in anmälan är de spår som finns kvar hål i marken. Då är det inte ens säkert att det är ett brott begånget, vi vet inte ens om de hittat något, vi kan bara misstänka att det handlar om brott mot lagen om kulturminnen, säger Roger Björkander.

Allmänheten
Tips från allmänheten är därför avgörande för polisens arbete för att få tag i skattplundrare.
- Vi är väldigt beroende av iakttagelser från allmänheten, att man hör av sig om man ser något konstigt, säger Roger Björkander.
Brott mot kulturminneslagen ger normalt böter eller fängelse upp till sex månader. Men om särskild utrustning, som metalldetektor, använts, om fyndet är av större värde eller omfattning, eller om gärningsmannen visat särskild förslagenhet, räknas brottet som grovt och kan ge upp till fyra års fängelse.
- Det är ju en bit av vårt kulturarv som försvinner, säger Roger Björkander.