De historiekunskaper som vi besitter gör inte alltid verkligheten rättvisa. Den beskrivning av historien som vi möter är nämligen i viss mån färgad av politiska intressen. I skolböckerna får vi exempelvis lära oss att den tidiga industrialismen innebar att arbetarna fick det sämre och att det var först när man började organisera sig i fackföreningar som deras levnadsstandard steg. Men detta är ingen objektiv sanning. Framställningen beror sannolikt på den starka ställning som fackföreningarna har haft.
Det mest anmärkningsvärda exemplet på detta fenomen är hur väl vi i Sverige känner till de brott som begicks av nationalsocialisterna i Tyskland, men hur lite faktiska kunskaper vi har om kommunismens illgärningar. En studie fann exempelvis nyligen att 95 procent av svenska ungdomar mellan 15 och 20 år kände till koncentrationslägret Auschwitz som drevs utav nazisterna, medan 90 procent aldrig hade hört talas om dess motsvarighet - gulaglägren - som existerade i Sovjetunionen. Samma undersökning visade att 43 procent av ungdomarna trodde att kommunismens brott resulterat i dödandet av mindre än en miljon människor. Den faktiska siffran kan vara så hög som 100 miljoner.
Det är givetvis oerhört viktigt att svenska ungdomar får lära sig mer om nazisternas illgärningar. Trots allt sympatiserade många svenskar med nationalsocialisterna under 30-talet. Den första rasbiologiska institutionen byggdes 1922 i Sverige, baserad på en s-motion som fann stöd bland samtliga riksdagspartier.
Men vi har om något större anledning att sprida information om kommunismens brott. För inte så länge sedan hade ett av de viktigaste partierna inom svensk politik nära band med den regim i Moskva som hade långgående planer på att invadera inte enbart Sverige utan hela Västeuropa. Partiets högkvarter i Stockholm köptes med ryska pengar, och partiet mottog fram till 1980-talet ekonomiskt stöd från Sovjetimperiet. Den socialdemokratiske kabinettsekreteraren Pierre Schori gjorde sig känd genom att i uttalande efter uttalande dementera tankar på självständighet från Sovjetdiktaturen för de tre baltiska staterna. Än idag finns det många ungdomar som ser Vladimir Lenin och Mao Zedong som politiska förebilder. Che Guevara har upphöjts till en modeikon, trots att han i verkliga livet mördade människor och stred för att införa diktatur.

En utställning som nu arrangeras av Föreningen för upplysning om kommunismen (UOK) och som invigdes i går av utbildningsminister Jan Björklund och Litauens president Valdas Adamkus kan förhoppningsvis bidra till att fylla i svenska folkets historiekunskaper. När de baltiska staterna var ockuperade av Sovjetunionen var det ytterst få svenskar som kände till Skogsbröderna - som förde en desperat kamp mot den sovjetiska ockupationsarmén under många år. En okunskap som tyvärr består.
Utställningen som går under benämningen "Kriget efter kriget" anordnas på Armémuseum i Stockholm under de kommande fem veckorna. Den kan förhoppningsvis vara början på ett erkännande av det auktoritära förtryck som under många år skedde i Sveriges närområde.