Nu jobbar han med sin tredje digitala skiva, som han producerar hemma i vardagsrummet i Klintehamn.
Redan som tonåring började Rawley Taylor spela i popband hemma i Dewonshire i sydvästra England. Kärleken fick honom att flytta till Sverige och under 1980-talet var han sångare och spelade keyboard i Stockholmsbandet "Dakks". En ep hann de med, men inte minst var de förband åt Hanoi Rocks, Gyllene tider, The Skids och brittiska The Troggs.
-  De var mina ungdomsidoler och kom från samma trakt som jag. De var så klart jättekul, säger Rawley Taylor.

Pop, blues, country och bluegrass är några av hans musikaliska influenser. I somras var han med i gotländska finalen i P4:s uttagning till Svensktoppen med låten "The Country Boy in me", en låt fylld av humor som anspelar på hans uppväxt på landet och många år senare en ny flytt till en annan lantlig miljö, den här gången Gotland. Samtidigt handlar låten om en nyupptäckt ödmjukhet inför country och bluegrass.
-  Låten är delvis en hyllning till Dolly Parton. Hon har haft modet att gå tillbaka till sina rötter i musiken.
Rötterna har han själv i 60-talets popsprudlande England och han har hunnit höra både Beatles och Rolling Stones live då det begav sig.
När Dawid Rawley, som egentligen heter David John Rawley Taylor, på nytt satsar på musiken gör han det på sitt eget sätt och med utgångspunkt i sina egna betraktelser. Han sjunger, spelar gitarr och munspel och kompletterar det med egna arrangemang på keyboard och trummaskin.
-  Jag har alltid varit noggrann med mina texter och min musik. Nu när jag har min enmannaorkester är fördelen att jag själv bestämmer hur allt ska låta.
-  Jag vill säga något som andra inte gör. Jag vill att människor ska lyssna, fundera och göra sina egna tolkningar av min musik, fortsätter han.

Rawley Taylor berättar att han ofta kommer på arrangemangen till de nya låtarna under långa promenader längs Ekstakusten.
Hittills i år har han hunnit med att ge ut femton låtar på det digitala albumet "Pop til u drop", som nu finns i internetbutiker i Europa och USA. I maj gav han ut singeln "Weatherman" på samma sätt och nu har han ytterligare ett digitalt album på gång.
-  Jag tycker att internet är ett roligt sätt att nå ut till intresserade, och jag vill att alla ska kunna få del av mina låtar, berättar han.
Ett exempel är "21st century song", som är skriven som ett brev. Låten ligger ute på hemsidan och någon har förmedlat den därifrån till lärare som använder den i undervisningen.
-  Eleverna får skriva svar på brevet på engelska. Det tycker jag är roligt. Nu hoppas jag att jag ska få se hur det tolkar låten.
Många av låtarna gör han egna musikvideor till, senast med bagaren Laban i huvudrollen. På videon bakar han bröd i bageriet i Hemse, till Rawley Taylors "Hymn". Låten har han tillägnat Leonard Cohen.
- Den påminner om en psalm. Jag ville göra något filosofiskt, som ändå var Gotland.

Gotland, naturen och folklivet på ön återkommer i hans videor och blir till något annat i kombination med musiken. Eller vad sägs om kärleksballaden "He’ll have to go" illustrerad med en video med långsamma svep över silon, vindkraftverket och Karlsöbåten i Klintehamn.
I musikvideon "Steady at the wheel" har han filmat förare längs banan under motorcykeltävlingen GGN. "Love Minus Zero" är inspelad i vimlet under Almedalsveckan. Musikvideon från vilmlet är förstärkt med fem regisserade solglasögonprydda män, "De gitarrspelande grabbarna från Visby". De är kollegor inom kommunen som fick chansen att svänga guitar-hero gitarrer framför kameran på det klassiska rockabillysättet. "Love Minus Zero" har hamnat på spellistor i Japan och Ryssland.

Nu står en ny och omarrangerad version av"The country boy in me" i tur för nästa videoprojekt.
- Just nu letar jag efter en bonde till "The country boy in me". Det ska bli en humoristisk video. Kanske med någon bonde som kör traktor på vägen, med en lång bilkö bakom, säger Rawley Taylor.