Minnesord Miriam Wallin

Minnesord Miriam Wallin Till minne av min dotter Miriam. Hon som varit en del av mitt liv i 68 år. Stark och självständig. Sen hon var barn har jag sett henne som lite klokare än jag, rent praktiskt. ”Miriam kan man prat med, ha är så förstandu”, sa hennes mormor. För två år sen skrev jag: Miriam kom och vi pratade igenom bostad och bil för mig. Det stödet har jag förlorat. 
17 år hade hon just fyllt när hon skaffade aupair-jobb i London och gav sig iväg på egen hand. Där fanns Ian, den första förälskelsen. Miriams förste man och far till hennes son Oliver blev Lars Andersson. Det täta bandet mellan mor och son har också brustit nu. 
Miriam hade sinne för ekonomi från barndomen. Veckopengen sparades till julklappar. Det blev utbildning till revisor och hon drev sin egen firma Ekonomikonsult i många år. Tills livet blev tvärt avbrutet. 
Alla vännerna har betytt så mycket för Miriam. Först bästa vännen Helena och hennes barn Li och Kit, de var som hennes egna barn. Campana – kören, med alla övningar, sång i kyrkan, vårkonsert och körresor ut i Europa. Med dem spelade hon golf också, en sport hon delade med sin bror Torbjörn. Från 1990 när hon fick sin son fanns Mammagruppen, som också kom på besök under hennes sista tid i livet. 
Det mest minnesvärda bröllop upplevde vi när hon gifte sig med Christer Wallin 2012. Den sommarens vackraste dag på Gotska Sandön. Ett intensivt liv blev det sedan, resor, vänner, engagemang … Hur kunde det ta slut så sorgligt? När hon ännu kunde svara sa jag: ”...du är min tös.” ”så är det …” sa hon.