Gun Eile är död. Nyss avliden efter att ha blivit påkörd på ett övergångsställe i Visby. Så meningslöst och ofattbart. Vilken förlust för familj och vänner.. och för alla oss som fått del av hennes stora mission och passion. Det ryska språket och den ryska kulturen.
Efter Sovjets upplösning, balternas frigörelse, muren nerriven, befann sig Gotland på nytt mitt i ett spännande område av möjligheter, i ett tidigare så stängt område.
Etablerandet av ämnet ryska på den nya högskolan i mitten av 1990-talet var en del av detta. Gun Elie var i mycket fyrbåken i en ny farled med grupper av hängivna studenter, rådbråkande alla märkligheter i det ryska språket med dess främmande ord och stavningar, konstiga böjningar och aspekter.
Gun såg till att det inte bara blev ett tragglande av översättningar, uttal och grammatik. Viktigt var att ta del av den storartade ryska litteraturen, historia, politik, tidningsartiklar, filmer.
Gästföreläsare/slavister från Uppsala och Stockholm, även från Ryssland och Belarus, fann vägen till oss i Visby. Särskilt nära blev utbytet med den gamla hansestaden Novgorod. Högskola/universitet upprättade åter de förbindelser som bakåt i tiden varit så livliga. Flera ryska lärare var här i Visby för kortare eller längre perioder. Vi fick tack vare Gun tillfälle till spännande utbyten och resor.
Intresset för ryska avtog och ämnet har nog nu helt försvunnit här lokalt. I dessa dagar särskilt beklagligt med tilltagande misstro(läs rysskräck) och ökat vapenskrammel. .
Gun lämnade med ålderns rätt det dagliga lärararbetet, men tog i stället itu med ett storartat projekt. Att översätta och ställa samman i modern tillgänglig skrift en av de medeltida stora ryska krönikorna. Tillsammans med historikern Nils Blomqvist fick hon möjlighet att slutföra arbetet med den Första Novgorodkrönikan (Gotl Museum 2016). I olika sammanhang har hon sedan beskrivit projektet, på ett för henne, karakteristiskt elegant, lättsamt och anspråkslöst sätt. Det stod dock klart för åhöraren att det krävts herkuliska ansträngningar. En märkvärdig kulturgärning!
Gun var flitig besökare på olika kulturarrangemang, musik, historia, konstföreningens resor.. Så mycket hon kommer att saknas i dessa sammanhang!
Jag bläddrar med stort vemod i mina gamla föreläsningsanteckningar från glansdagarna för ämnet Ryska på Gotland. Så mycket tack vare dig Gun!
Proshai! (farväl)