Det är en blek vårvinterdag och jag har stämt träff med Benny Nilsson på hans gård i Levide för en intervju om vad som egentligen hände med den gotländska hampan. Han är nämligen en av de lantbrukare som för sjutton år sedan drog igång odling av industrihampa på Gotland igen.

– Det var jag och Dan Malmros och en lantbrukare i Skåne som odlade hampa igen för första gången. Vi köpte utsäde i Frankrike och ville testa att odla hampa i Sverige. Vi hade ju gått med i EU och det var inte förbjudet där, säger Benny Nilsson när vi slagit oss ner i köksvärmen på Bondarve. Åren har gått och han har fått perspektiv på händelserna. När han nu blickar tillbaka så erkänner han, utan att tveka, att det var en tröttsam tid som tog mycket på krafterna.

Om vi backar ytterligare i tiden kan vi konstatera att hampaodlingen var mycket stor på Gotland, faktiskt störst i hela landet, på 1950-60-talet. De gotländska markerna passade ypperligt för hampan, särskilt på de utdikade myrarna, och skördarna var större än i exempelvis Frankrike och Kanada, förklarar Benny Nilsson. På den tiden fanns det en hampafabrik på Gotland, i närheten av nuvarande Lantmännen i Visby. När hampan förbjöds sjönk den i dvala i flera decennier tills dess att den började odlas igen 2001 och då med buller och bång. Många minns säkert de stora tidningsrubrikerna i GA och GT från den tiden.

Artikelbild

| Högväxt. Hampan kan bli fyra meter hög. Arkivbild: Benny Nilsson

– Vi talade om för polisen vad vi tänkte odla, men fick varken jo eller nej. När hampan sedan var sådd och det var dags för skörd blev vi polisanmälda av Hassela som var rädda för att man kunde gömma odlingar av andra hampasorter med betydligt högre thc-halter.

Det finns många olika sorters hampa. Industrihampan, som blir cirka fyra meter hög, har under årtusenden använts bland annat för att tillverka textilier, papper, rep men även - beroende på vilken del av växten man använder- till strömedel, oljor, bränsle och mycket annat. Industrihampan innehåller mycket små mängder thc (som är en förkortning av delta-9-tetra-hydro-cannabinol) cirka 0,2 procent till skillnad mot den narkotikaklassade indiska hampan. Det går inte att utvinna hasch och marijuana ur industrihampan, förklarar Benny Nilsson.

– Det skulle kräva sådana enorma mängder. Inte heller går det att odla och gömma den låga indiska hampan bland industrihampan, den skulle kvävas.

Om vi går tillbaka till 2001 så slutade den första skörden med ett polisingripande.

Artikelbild

| Tomt. Benny Nilsson håller symboliskt upp en tom hand eftersom det inte längre odlas någon hampa på Gotland.

– Polisen lade beslag på hela skörden, 12 ton, och jag blev misstänkt för narkotikainnehav och tänkte: "nu får jag väl aldrig se dagens ljus igen", säger Benny som i dag kan skratta åt det hela.

Då hade han och Dan Malmros på prov odlat upp fem hektar ute på en myr, bara för att få se hur den växte. Resultatet var rent ut sagt förbluffande.

Artikelbild

– Det är en makalös växt, jag blir helt lyrisk när jag tänker på den! säger Benny och fortsätter med glöd:

– Första året mätte jag hampan varje dag klockan ett och på ett dygn, i juni, hade den växt 4-7 centimeter. Den kan bli fyra meter hög och är lika stor under marken.

Artikelbild

Benny förklarar hampans sätt att växa, att den har en pålrot som förgrenar sig ut i långa, tunna rötter för att nå vatten, vilket gör att jorden luckras upp och förbättras. Hampan trivs på de gotländska, kalkrika jordarna och gillar mängden med soltimmar. Den är mycket torktålig och har förmågan att ta upp tungmetaller ur marken.

– Vi gjorde ett experiment och odlade hampa på rötslam. Det visade sig att hampan tog upp koppar, som är den enda tungmetallen vi har på Gotland, så man skulle kunna använda den till sanering av marker. Tänk om man odlat den på de kreosotförorenade markerna i Vall, säger Benny.

Artikelbild

Det är tydligt att hans intresse för hampa är stort. Han säger att han har en förmåga att "snappa upp allt" när det gäller hampa, men att han numera är trött och att han inte orkar dra igång något nytt igen. De mest intensiva åren tog mycket kraft även om det slutade med att samtliga svenska hampaodlare friades av Europadomstolen.

Det gjorde att odlingen rullade på under flera år, som mest på runt 100 hektar på Gotland, men lönsamheten ville aldrig riktigt infinna sig. Hampaodlingen dalade sakta men säkert och den sista, lilla skörden skedde för fem år sedan. Det trots att växten, som Benny uttrycker det, har "mirakulösa egenskaper".

– Den går att odla helt utan kemikalier, till skillnad mot bomullen som innebär att man dikar ut sjöar och låter fattigt folk gå med bekämpningssprutor. Hampan skulle lätt kunna konkurrera ut bomullen för den är fantastisk som textil. Hampafibern är som linfibern, kan man säga, och kommer från det gröna ligninet som finns utanpå stjälken.

Benny har en teori om att förbudet en gång i tiden hörde ihop med ekonomiska intressen inom kemikalieindustrin, men även konstfiberns, nylonets, intåg i textilbranschen.

Men det var nära, mycket nära att Gotland hade fått en ersättningsindustri till sockerbetorna, vilken var de entusiastiska hampaodlarnas intention.

– Vi var och tittade på ett beredningsverk i Laholm som de skulle ha 2,5 miljoner för, men när vi var där och testkörde det för andra gången kom några fransmän och erbjöd en miljon. Euro! säger Benny och fortsätter:

– Vi hade även på gång ett samarbete med Ikea om att tillverka hampaplattor till deras möbler och med laxodlingen i Norge. Hampaolja, som man utvinner av fröna, har rätt sammansättning av omega 3 och 6. Odlad lax har lägre värden av omega än vild så de behöver tillskott.

Benny Nilsson betonar bestämt att man måste förädla hela växten om det ska bli lönsamt och att odlarna behöver stöd av en storskalig aktör för att, som han säger "hitta rätt kanaler ut för att sälja produkten".

Vad är dåligt med hampan?

– Det finns inget negativt, jag tror det är allmänheten som är tveksam, men den hampa vi kan odla här har ingenting med droger att göra. Industrihampan har fått oförtjänt dåligt rykte, säger Benny Nilsson och tystnar och funderar en stund:

– Det finns ingen enklare växt att odla, det enda är att den kräver tåliga maskiner.

På frågan om hur han ser på en framtida gotländsk hampaodling kommer svaret direkt:

– Jag tror inte många yngre vet vilken otrolig växt det är. Om någon vill ta upp stafettpinnen och börja odla så hjälper jag gärna till med kunskap. Hampan skulle kunna ge en fantastisk utveckling för Gotland!